Nyhetsarkiv

Vi gratulerar Annika Sjövall vid forskargruppen kolorektal kirurgi som uppmärksammas med årets Eldsjälspris av Nätverket mot gynekologisk cancer.

Annika Sjövall är docent, överläkare och kirurg på Kolorektalsektionen vid Karolinska Universitets­sjukhuset och ordförande i den nationella arbetsgruppen för bäckencancer­rehabilitering.

Ett stort antal experter inom cancerforskning från KI och Karolinska Universitetssjukhuset deltog i Karolinska CCC-dagen. Årets tema var cancerprevention, med fokus på forskningens framsteg och återstående utmaningar, men också på betydelsen av delaktiga patienter för hög vårdkvalitet.

Under 2 år kommer Translational Seed Funding Grant 2023 att stödja samarbetsprojektet mellan Schulte-labbet på Fyfa och forskargruppen till Prof Matthias Löhr vid CLINTEC.

Angelique har en bakgrund från KI, där hon tagit sin läkarexamen, hennes väg har banats genom en klinisk tjänstgöring under många år på Karolinska Universitetssjukhuset och hon är specialist inom både gynekologi & obstetrik och gynekologisk tumörkirurgi.

Läkemedel av typen GLP-1-analoger har blivit alltmer populära för att behandla diabetes och obesitas, men det har funnits farhågor om att de kan öka risken för sköldkörtelcancer. Nu har en omfattande skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet inte funnit några belägg för ett sådant samband. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften BMJ.

Barncancerfonden har beviljat finansiering till åtta forskartjänster på KI för barnonkologisk forskning under de kommande två till sex åren. Målet är bland annat att förbättra dagens behandlingsmetoder med hjälp av precisionsmedicin som utgår från cancerns egenskaper och det enskilda barnets genetik.

Det går att lämna kvar de flesta lymfkörtlarna i armhålan – även om en eller två av dem innehåller metastaser som är större än två millimeter. Det visar en studie som omfattar kvinnor från fem länder, ledd från Karolinska Institutet och publicerad i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine. Studien öppnar för mer skonsam kirurgi för bröstcancerpatienter.

I en ny studie publicerad i Molecular Oncology har forskare upptäckt ett nytt sätt att förbättra kroppens immunsvar mot tumörer. Studien är ett resultat av samarbete mellan Sprint Bioscience, Karolinska institutet, Luxembourg Institute of Health och Deciphera Pharmaceuticals, och ingick som manuskript i Yasmin Yus doktorsavhandling vid institutionen för onkologi-patologi 2021.

En av pionjärerna bakom forskning som kan leda till utveckling av skräddarsydda vaccin för cancerbehandling är Catherine J. Wu, Dana-Farber Cancer Institute i Boston, USA. Hon tilldelas nu Sjöbergpriset på en miljon US dollar för sina insatser. Catherine J. Wu föreläser på KI den 12 april i samband med Karolinska CCC-dagen.

Ullakarin Nyberg är forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. Hon jobbar även kliniskt som psykiater, bland annat på en enhet för bröstcancerpatienter. I slutet av 2018 fick hon sjukdomen själv.

Anna Sylvan fick en bröstcancerdiagnos hösten 2021, tre tumörer som behandlades med kirurgi, cytostatika, strålning och antihormoner. Här berättar hon om sin upplevelse.

Det är svårt att dra säkra slutsatser om hur man ska äta och dricka för att undvika bröstcancer. Koststudier bygger ofta på självrapportering samtidigt som kostvanor förändras genom livet – i båda fallen krångligt för forskare. Men ett samband är väl belagt: redan en måttlig alkoholkonsumtion ökar risken för att få sjukdomen, berättar professor Alicja Wolk.

Kan bröstcancerpatienter som tränar få bättre effekt av sin cytostatikabehandling? Och borde de i så fall få behandling där träning ingår? Det ska undersökas i en internationell studie som leds av forskaren Jana de Boniface.

Det händer mycket inom bröstcancerforskningen. En ny AI ska försöka trimma screeningprogrammet, en annan ska hjälpa patologerna att ställa diagnoser och nya mediciner testas. Det kan rädda fler liv. Men fortfarande saknas svar på den knöligaste frågan av alla: Varför uppstår bröstcancer?

I en nyligen publicerad översiktsartikel i tidskriften Biomarker Research diskuterar Joanna Zawacka, docent vid institutionen för onkologi-patologi, vår nuvarande förståelse av p53-biologi i myelodysplastiskt syndrom (MDS) och akut myeloisk leukemi (AML).

Sverige och USA har sedan tidigare ett gott samarbete inom området cancervård och forskning, och nu stärks det ytterligare genom ett bilateralt samarbetsavtal. Syftet är att främja ländernas utbyte med varandra inom såväl cancerforskning som implementeringen av forskningen inom cancervården, där både prevention och ökad livskvalitet innefattas.

De senaste åren har behandlingslandskapet för solida tumörer genomgått en märkbar förändring. Med de nya cancerbehandlingarna ser framtiden ljusare ut för många unga cancerpatienter, då blir fertilitetsfrågor och framtida familjebildning en viktig aspekt. Sex specialister inom onkologi och fertilitet vid institutionen för onkologi-patologi krokar arm för att sammanställa kunskap och rekommendationer i denna viktiga fråga.

KI-forskaren Laura Baranello har tilldelats det prestigefyllda ERC Consolidator Grant för sin forskning som syftar till att förstå samspelet mellan det cancerdrivande proteinet MYC och topoisomeras-enzymer. Målet är att kunna identifiera läkemedel för en mer målinriktad cancerbehandling med färre biverkningar. Laura Baranellos projekt MYCinTOPshape har tilldelats cirka 2 miljoner euro och kommer att pågå i fem år.

En stor internationell forskningsstudie, COSMOS, initierad av Karolinska Institutet och Imperial College London, Storbritannien, har studerat över 250 000 mobiltelefonanvändare för att undersöka om de som använder mobiltelefon mycket och under lång tid har en högre risk för hjärntumör än andra. Studien, publicerad i Environment International, fann inte något samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risken för hjärntumör.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar hur östrogen skyddar mot fettlever, en sjukdom som ökat dramatiskt under den pågående fetmaepidemin. Studien som publicerats i Molecular Systems Biology visar hur ett nytt läkemedel under utveckling skulle kunna bli en framtida behandling mot fettlever och levercancer.

Genom en ny utlysningsform finansierar Barncancerfonden två forskningsprogram som ska titta på olika typer av oönskade biverkningar av framför allt cytostatikabehandling. Precisionsmedicin och de möjligheter som utvecklingen av biomarkörer innebär är gemensamt för de båda programmen som leds av KI-forskarna Susanna Ranta respektive Kenny Rodriguez-Wallberg och som nu delar på 19 miljoner kronor under fyra år.

I en studie publicerad i Nature Communications har KI-forskare avslöjat en fascinerande upptäckt som kan vara viktig vid cancerbehandlingar. Denna nya insikt handlar om c-MYC, en proteinkomponent som är central för cancerutveckling.

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet om det skulle hända.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab visar i en ny studie publicerad i iScience hur man kan identifiera ämnen som kan stänga av ett enzym som leder till cellgiftsresistens i cancerceller. Detta kan ha betydelse inom forskningen för att förbättra effektiviteten av cellgifter för cancerpatienter.

Välkommen till KI SÖS Naimi Johansson, ny postdoktor inom forskningsprojektet EVIDENCE som utvärderar Stockholm-Gotlands screeningprogram för kolorektalcancer. I projektet kommer hon ansvara för hälsoekonomiska delstudier och undersöka kostnader för kolorektalcancer och för screening, samt kostnadseffektivitet av screeningprogrammet.

Tumörsuppressor-proteinet p53 kodas av TP53, den mest frekvent muterade genen vid cancer. I en översiktsartikel i Nature Reviews Clinical Oncology av professor Klas G Wiman och kollegor vid institutionen för onkologi-patologi beskrivs hur detta protein skulle kunna användas som mål för nya cancerterapier.

I kliniska studier testas nya metoder och behandlingar på människor under kontrollerade former. Men kliniska behandlingsstudier är ofta mycket dyra att genomföra och kräver resurser som gör att många olika yrkesgrupper kan arbeta tillsammans. Nu har Cancerfonden fattat beslut om en extra tilldelning av anslag till tio forskare för kliniska studier. Sex av dessa är forskare vid Karolinska Institutet.

Barncancerfondens tilldelning speglar de behov som finns inom bland annat ny teknik och nya precisionsläkemedel. Årets projektutlysning innebär att 125 miljoner kronor fördelas till 62 projekt inom barncancerområdet och av dessa går 35 400 000 kronor till forskare vid Karolinska Institutet.

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka immunceller som bidrar till sjukdomsförlopp och möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot mängder av sjukdomar, spår forskarna.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att ett läkemedel som ibland ges till kvinnor med cancer för att skydda deras äggstockar under cellgiftsbehandling inte tycks öka deras möjligheter att få barn efter behandlingen. Studien är publicerad i eClinicalMedicine.

Genom att använda AI går det att identifiera kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreeningen för att kunna hitta cancern tidigare. Nu kan en internationell forskargrupp ledd från Karolinska Institutet visa att metoden fungerar väl i olika europeiska länder. Studien är publicerad i The Lancet Regional Health – Europe.

Vi gratulerar Rimma Axelsson, Anna Lantz, Anna Martling, Caroline Nordenvall, Jan Frisell och Jan Zedenius, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som får forskningsanslag från Cancerfonden för perioden 2024-2026.

Vi vill gratulera de sex forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut) vid Karolinska Institutet, som har fått anslag från Cancerfonden för åren 2024 till 2026. Tillsammans fick forskarna vid vår institution mer än 21 miljoner SEK.

Cancerfondens forskningsnämnd beviljade i november flera anslag till forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik - CLINTEC

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har kombinerat AI-tekniker (artificiell intelligens) som används inom satellitavbildning och ekologisk forskning av organismsamhällen för att tolka stora mängder data från tumörvävnad. Metoden, som presenteras i tidskriften Nature Communications, kan i förlängningen bidra till mer individanpassad behandling av cancerpatienter.

KI-forskaren Stefan Skare får medel från Barncancerfonden för utveckling av rörelserobusta MR-metoder (magnetresonans) för undersökning av vakna barn med tumörer i hjärna och ryggmärg. Projektet får totalt SEK 3,9 miljoner under tre år.

Allt fler forskare förstår vikten av att ha med patienternas erfarenheter vid planeringen av vetenskapliga studier. Möt tre personer som anlitats som experter på sin egen sjukdom.

Idag genomförs operation vid matstrupscancer upp till tolv veckor efter avslutad förbehandling i stället för inom sex veckor enligt tidigare klinisk praxis. Men nu visar en randomiserad studie från Karolinska Institutet att fördröjd operation oväntat nog ger sämre överlevnad. Studien har publicerats i tidskriften Annals of Oncology.

Barntumörbanken är en nationellt förankrad genomisk biobanksinfrastruktur inom barncancerområdet som verkar för att främja forskning om barntumörer. Inom projektet Genomic Medicine Sweden (GMS) Barncancer får Barntumörbanken vid KI och institutionen för onkologi-patologi 5,13 Mkr från regeringen.

Hur ser det aktuella läget ut för utrotning av HPV-virus? Fredag 6 oktober ordnas ett öppet seminarium om vägen från upptäckt av humana papillomvirus som orsakar livmoderhalscancer, till förebyggande vaccin. Delta på plats i Solna eller anslut digitalt.

Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo presenterar en ny form av immunterapi som angriper cancerceller med en specifik mutation. En studie publicerad i tidskriften Nature Cancer visar lovande effekt på patientceller i möss och ger hopp för patienter med den svårbehandlade cancerformen akut myeloisk leukemi (AML).

Refluxsjukdom yttrar sig i sura uppstötningar och halsbränna och är en känd riskfaktor för matstrupscancer. Men nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften BMJ att det inte finns någon ökad cancerrisk hos majoriteten av patienterna. En omfattande studie från tre nordiska länder visar att cancerrisken enbart är förhöjd hos patienter som uppvisar förändringar i matstrupens slemhinna vid gastroskopi.

En röntgenläkare och en AI upptäckte fler fall av bröstcancer i mammografiscreening jämfört med två röntgenläkare, enligt en studie publicerad i The Lancet Digital Health. Forskarna från Karolinska Institutet pekar på att AI nu är redo att implementeras inom bröstcancerscreeningen.

Även familjemedlemmar till personer med metabolt orsakad fettlever har en ökad risk att utveckla levercancer och avlida av leverrelaterade sjukdomar. Detta skulle kunna innebära att även närstående är betjänta av de livsstilsråd som idag endast ges till patienter. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som kan visa sambandet i en rikstäckande studie publicerad i Journal of Hepatology.

Blodfettssänkande statiner verkar kunna skydda patienter med den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit från att utveckla och avlida i tjock- och ändtarmscancer. Statinbehandling var också associerad till lägre risk att dö oavsett orsak hos patienter med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine.

C-vitamin och andra antioxidanter stimulerar nybildning av blodkärl i lungcancertumörer, visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of Clinical Investigation. Fynden ger ytterligare stöd för att kosttillskott med antioxidanter kan påskynda tumörtillväxt och metastasering vid cancer.

RNA har en central roll i cellens proteinproduktion. Ny forskning visar att RNA kan förändras genom olika kemiska modifieringar, vars funktion är okänd för de flesta. Studien genomfördes av forskare från institutionen för cell- och molekylärbiologi och institutionen för biovetenskap och nutrition och publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Sedan sommaren 2022 har KI tilldelats ungefär 280 miljoner kronor för sammanlagt 33 olika projekt. Medlen kommer från flertalet forskningsprogram inom EU, varav Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation, är det största.

Fem forskare vid Karolinska Institutet tilldelas 30 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att bygga upp ett så kallat excellencecentrum för vidare utveckling av cellbaserade cancerbehandlingar. Medlen delas ut under fem år, med potential för ytterligare fem års finansiering efter utvärdering.

Maria Karvouni från Centrum för hematologi och regenerativ medicin (HERM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling "Cellular and personalized therapies in Multiple Myeloma with special emphasis on retargeted NK cells" den 16 juni 2023. Huvudhandledare är Evren Alici (MedH).