Nyhetsarkiv

Emma Eliasson, postdoktor vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), medverkar i Springer Nature Communities för att berätta om POTION – Promoting Social Interaction through Emotional Body Odours. Forskningsprojektets syfte är att undersöka om kemosignaler (kemiska signaler som finns naturligt i mänsklig svett) i kombination med en mindfulness-behandling kan dämpa social ångest.

Unga personer, 15 – 25 år, använder oftare internet i självdestruktivt syfte än befolkningen som helhet. Nu har Mediemyndigheten tagit fram en broschyr om ungas suicidkommunikation på nätet som bygger på en forskningsöversikt som gjorts i samarbete med Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP).

Lektor och överläkare Vladimir Carli har blivit utsedd till ny chef för Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) vid Karolinska Institutet.

Självmord är en av de främsta dödsorsakerna bland unga, både i Sverige och globalt. Under de senaste decennierna har en ökande andel ungdomar börjat studera på universitetsnivå. Perioden vid universitet sammanfaller ofta med andra viktiga livshändelser, såsom att flytta hemifrån och de tidiga vuxenåren är dessutom en period då allvarliga psykiska sjukdomar, som bipolär sjukdom och schizofreni, kan börja visa symtom.

Kvinnor som drabbas av depression under eller efter graviditeten har en förhöjd risk att avlida, både av naturliga och onaturliga orsaker. Det visar en ny studie av förlossningar i Sverige som publicerats i tidskriften BMJ. Risken är störst månaden efter diagnos, men är fortfarande förhöjd så länge som 18 år senare.

MhGAP (Mental Health Gap Action Programme) är ett stödmaterial vars syfte är att stärka länders kapacitet att hantera den växande mängden psykiska, neurologiska och beroendetillstånd samt att minska behandlingsgapet. Dessa rekommendationer publicerades första gången år 2010. Den tredje upplagan av mhGAP-riktlinjerna, som återspeglar 15 års investering, täcker 11 moduler om olika psykiska tillstånd och angränsande besvär.

För lite sömn under skoldagar och bristande sömnkvalitet kan kopplas till ökad risk för depression och självmordstankar bland högstadieelever, visar en studie genomförd vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP).

Svår depressiv sjukdom (MDD) är en vanlig psykisk störning som påverkar cirka 20% av världens befolkning. Det finns flera orsaker bakom sjukdomen, och patienter visar ett brett spektrum av symptom samt hur de svarar på behandling. Denna mångfald gör det svårt både att precisera bakomliggande orsaker och att anpassa behandling effektivt. Självmord och självmordsförsök utgör också en viktig folkhälsofråga som inte bara påverkar individer som lever med MDD utan även befolkningen i stort.

Den 4-5 december möttes nationella och internationella forskare, sakkunniga och intressenter för att lyssna till och diskutera goda exempel på självmordsförebyggande åtgärder inom den spårbundna trafiken. Bakom arrangemanget stod Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) vid Karolinska Institutet och Region Stockholm.

En nyligen publicerad studie har undersökt huruvida skärmtid bland unga påverkar deras psykiska hälsa, i vilken det framkom att längre skärmtid är förknippat med ökande depressionsnivåer - till följd av en minskad benägenhet att hantera stress.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) har lanserat en fjärde upplaga av Att förebygga självmord: Ett stödmaterial för yrkesverksamma inom media. Stödmaterialet är en översatt och anpassad version av Världshälsoorganisationens (WHO) originalupplaga och handlar om de effekter rapportering om självmord i media kan ha samt hur yrkesverksamma kan rapportera om självmord på ett balanserat och ansvarsfullt sätt.

Tack vare Christian Rücks och andras forskning finns idag behandling för alla tvångs­relaterade sjukdomar. Nu ger han sig på en kanske ännu svårare och viktigare uppgift: Förhindra självmord.

Världshälsoorganisationen (WHO) har lanserat två nya publikationer med syfte att stärka suicidpreventiva insatser med fokus på ansvarsfull medierapportering samt avkriminalisering av självmord och självmordsförsök.

Ny forskning från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Psychiatry visar hur självmordsförsök under pågående depression är associerat med högre dödlighet, samt sämre funktionsnivå.

Den 19 juni 2023 publicerade Socialstyrelsen den officiella statistiken över självskador och självmordsförsök år 2022. NASP har sammanställt statistiken på riksnivå och för Stockholms län.

Den 15 juni 2023 publicerade Socialstyrelsen den officiella statistiken över antalet självmord år 2022. Den 19 juni 2023 kommer den officiella statistiken över självskador/självmordsförsök att publiceras. NASP har sammanställt statistiken på riksnivå och kommer senare att bearbeta den på läns- och kommunnivå.

Bipolär sjukdom ligger bakom ungefär fem procent av alla självmord bland unga. Tidigare studier visar även att det ofta går mycket lång tid ifrån sjukdomsdebut till korrekt diagnos och behandling vid bipolär sjukdom. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att färre pojkar tar livet av sig när andelen ställda bipolärdiagnoser i åldersgruppen ökar. Studien, som publicerats i JAMA Psychiatry, skulle kunna bidra till en mer proaktiv vård för att minska antalet självmord.

Efter några års uppehåll är den nationella konferensen om suicidprevention tillbaka. Detta år kommer den äga rum den 25–26 oktober på Folkets Hus i Östersund och ha temat ”Med samlad kraft för livet”.

Läkemedel mot sömnproblem verkar kunna förebygga självskadebeteende hos ungdomar med ångest och depression, enligt en observationsstudie från Karolinska Institutet. Risken för självskada ökade innan förskrivning av melatonin och minskade månaderna efter att behandlingen påbörjats, särskilt hos flickor. Studien publiceras i Journal of Child Psychology and Psychiatry.

En ny studie från Karolinska Institutet talar för att elbehandling samt medicinerna litium och klozapin kan minska risken för självmord hos unga män med psykisk sjukdom, något som tidigare forskning har visat gäller för vuxna. Studien, som jämför behandlingsval och självmordstal i olika svenska regioner, är publicerad i tidskriften Nature Communications.

En ny studie publicerad i BMC Public Health visar att screening i skolan minskade psykotiska symtom hos ungdomar. Studien har bland annat genomförts av forskare från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Karolinska Institutet.

Resultat från en enkätdatainsamling som utfördes i 116 skolor i Stockholms län mellan åren 2016-2019 har nu publicerats i en rapport från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention. Målgruppen är främst beslutsfattare och intressenter inom Stockholms län som har inflytande över unga personers hälsa, genom exempelvis vården, skolan, eller folkhälsorelaterade policys och insatser.

Professor Danuta Wasserman, grundaren och chef för Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, hade äran att hålla öppningsföreläsningen på den nionde World Congress on Women’s Mental Health.

WHO:s publikation ”Preventing suicide: A resource for filmmakers and others working on stage and screen” från 2019 har nu översatts och anpassats till svenska förhållanden av Nationellt centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP). Resursen riktar sig till alla som är involverade i utveckling och produktion av innehåll för film, TV och scen.

Statens medieråd har i samarbete med NASP tagit fram en forskningsöversikt med fokus på självmord, internetbaserad kommunikation om självmord och hur självmordsnära individer kan identifieras på nätet.

Den 21 och 22 juni 2022 publicerade Socialstyrelsen den officiella statistiken över självmord och självskador/självmordsförsök för år 2021. NASP har sammanställt statistiken på riksnivå och kommer senare att bearbeta den på läns- och kommunnivå.

WHO:s publikation ”Preventing Suicide: A Resource for Media Professionals” från 2017 har nu översatts och anpassats till svenska förhållanden av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP). Stödmaterialet vänder sig till journalister och yrkesverksamma inom media.

En sammanställning av vetenskaplig litteratur där man undersökt ekonomiska krisers påverkan på självmord har genomförts i ett projekt finansierat av Region Stockholm. Majoriteten av studierna visar på en risk för en ökning i självmord under och efter ekonomiska kriser. Samtidigt indikerar resultaten från ett par studier att länder där man spenderat mer på välfärd, exempelvis skandinaviska länder, verkar ha klarat sig lindrigare undan jämfört med länder som satsat mindre på välfärd.

I en ny rapport har Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention vid Karolinska Institutet och Region Stockholm undersökt hur självmordstalen förändrades i Sverige under 2020.

Ullakarin Nyberg är överläkare vid Norra Stockholms Psykiatri och suicidforskare vid Karolinska Institutet. I dag jobbar hon heltid med suicidprevention och stöd efter suicid. Ullakarin Nyberg är också en mycket uppskattad föreläsare och författare och har en egen podd, Inferno podcast. Den 17 augusti sommarpratar hon i Sommar i P1.

En svensk registerstudie, genomförd vid Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) vid Karolinska Institutet och Region Stockholm, visar att midsommarhelgen inte verkar ha en koppling till ökad risk för självmord. Resultaten av studien har publicerats i Nordic Journal of Psychiatry.

Enligt den preliminära statistiken över dödsorsaker, som Socialstyrelsen publicerade den 17 november, tog 611 personer sina liv under första halvan av 2020 (januari – juni). Av dem var 437 män och 174 var kvinnor. Antalet självmord under samma period för 2019 var 638 (statistiken avser endast säkra självmord). Självmorden hade heller inte ökat under den andra halvan av 2020 enligt den rapport som Socialstyrelsen publicerade den 18 mars 2021.

Forskare vid Centrum för psykiatriforskning på Karolinska Institutet har i en stor studie utvärderat ett instrument för screening av självmordsrisk i samband med besök på psykiatrisk akutmottagning. Forskarna fann en koppling mellan screeningresultatet och risk för självmord kort tid efter akutbesöket. Studien har publicerats i tidskriften Psychological Medicine.

En ny observationsstudie där man undersökte självmord som inträffade under den tidiga fasen av covid-19 pandemin i hög- och medelinkomstländer visar att antalet självmord till stor del förblev oförändrat eller till och med minskade under pandemins första månader. Studien publiceras i tidningen The Lancet Psychiatry.

Måndagen den 1 mars och lördagen den 6 mars kommer Kunskapskanalen att sända en inspelning från Suicidpreventiva dagen som gick av stapeln den 10 september förra året och som arrangerades av Nationellt Centrum för Suicidforskning och prevention (NASP) tillsammans med Folkhälsomyndigheten, Mind, SPES samt Suicide Zero.

Covid-19 drabbar länder världen över. Sociala restriktioner införs med syfte att försöka begränsa spridningen av corona-viruset och att rädda liv.

Nya data gällande dödsorsaker i Sverige för kalenderåret 2019 har publicerats av Socialstyrelsen. NASP har bearbetat statistik rörande självmord.

Vi ska hålla fysiskt avstånd för att minska smittrisk – men på ett känslomässigt plan är det nu viktigt att vi närmar oss varandra, menar Danuta Wasserman, chef för Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska Institutet.

Med denna text vill Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) uppmärksamma det potentiellt ökande antalet självmord och självskador som kan följa coronapandemins (covid-19) efterverkningar på samhällsnivå. Riskerna är kopplade till exempelvis de sociala, ekonomiska och vårdrelaterade konsekvenser som pandemin har fått, och fortsättningsvis kommer att få.

Psykiatrifonden har just delat ut forskningsanslag till fyra svenska projekt med pengar öronmärkta för suicidpreventiv forskning donerade av Suicide Zero. Lotfi Khemiri vid Karolinska Institutet ansvarar för ett av projekten och undersöker sambandet mellan substansberoende och självmordsrisk.

I en medicinsk kommentar till Läkartidningen argumenterar docent Rigmor Stain och professor Danuta Wasserman, chef för Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) vid Karolinska Institutet, för att den normativa maskulina rollen är en förklaring till mäns ovilja att söka professionell hjälp vid suicidalitet.

Flyktingar som flyr till Sverige hade inte högre risk att dö av självmord än migranter som flyttade hit på egna villkor. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och UCL i London som har publicerats i tidskriften The British Journal of Psychiatry. Risken för självmord hos båda grupperna ökade dock ju längre de stannade i Sverige och var efter drygt 20 år nästan lika hög som hos den svenskfödda populationen.

I en rapport som skrivits på uppdrag av Socialstyrelsen har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att suicidrisken bland ensamkommande asylsökande flyktingbarn 2017 var nio gånger högre än motsvarande tal bland jämnåriga personer i Sveriges befolkning.