Nyhetsarkiv

Hallå där María Latorre Leal, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 26 april försvarar du din avhandling "The role of oxysterols in neurodegeneration : implications for cognitive function, maternal effects, and sex-specific differences". Vad handlar den om?

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som bland annat stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI), startade i januari 2024 och kommer att pågå i fem år.

En ny studie i Nature Communications ger oss insikter om de underliggande mekanismerna för bildandet av proteinklumpar vid Alzheimers sjukdom. Studien, ledd av forskare från Karolinska Institutet, kan bana väg för nya behandlingar av denna förödande neurodegenerativa sjukdom.

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Encephalitis Society är en världsomspännande internationell välgörenhetsorganisation som genom att driva forskning, påskynda medvetenheten och rädda liv arbetar för en bättre framtid. I det senaste nyhetsbrevet har sällskapet valt att lyfta fram den forskning som bedrivs i Federico Iovinos grupp.

Linus Jönsson, anknuten forskare vid NVS, avdelningen för neurogeriatrik, får 11 miljoner Euro i EU-anslag för sitt projekt ”PROMINENT – Precision Medicine in Neurodegeneration”. Av detta anslag går 1,8 miljoner Euro till avdelningen för neurogeriatrik, NVS.

Genom att mäta immunceller i ryggmärgsvätskan vid diagnostiseringen av ALS går det att förutsäga hur snabbt sjukdomsförloppet kommer att gå, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Nature Communications.

Infektioner som krävt sjukhusbehandling tidigt eller mitt i livet, kopplas till ökad risk att senare drabbas av Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, men inte amyotrofisk lateral skleros, ALS. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet publicerad i PLOS Medicine.

Med hjälp av en ny bildteknik för 3D har forskare vid bland annat Karolinska Institutet på ett övergripande sätt kunnat karakterisera en del av hjärnan som visar den kanske tidigaste ansamlingen av tau-protein, en viktig biomarkör för utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Resultaten som publicerats i tidskriften Acta Neuropathologica kan i framtiden göra det möjligt att ha en mer exakt neuropatologisk diagnos av Alzheimers sjukdomsspektrum i ett mycket tidigt skede.

Hallå där, Linn Öijerstedt, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, NVS. Den 20 januari försvarar du din avhandling ”Biomarkers in frontotemporal dementia : findings from the GENFI study”. Vad handlar den om?

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein som förbättrar muskelmetabolismen, motorkoordinering och träningsresultaten hos möss. Resultaten, publicerade i Cell Metabolism, kan få terapeutisk betydelse för patienter med muskel- och neurologiska sjukdomar, såsom ALS.

Det behövs mer kunskap om orsakerna till den svåra muskelsjukdomen ALS. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet och KTH studerat en cell i hjärnans blodkärl som möjlig förklaring till sjukdomens varierande sjukdomsförlopp. Resultaten tyder på hittills okända samband mellan nerv- och kärlsystemet. Studien som publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för tidigare diagnoser och framtida behandlingar.

Störningar i cellernas energiförsörjning kan orsaka en rad svåra sjukdomar men verkar också hänga ihop med åldrandet. För att hitta framtidens behandlingar behövs mer forskning kring mitokondriernas funktion. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat hur en viktig molekyl inuti mitokondrierna påverkar funktionen hos möss och bananflugor. Studien som publicerats i Science Advances tillför värdefull kunskap om tidigare relativt outforskade modifieringar av proteiner.

Risken att utveckla Parkinsons sjukdom kan vara lägre hos individer som får i sig antioxidanter i form av mycket vitamin C och E i sin kost, visar ny forskning vid University Milano-Bicocca och Karolinska Institutet. Studien som publicerats i Neurology kan ha betydelse för framtidens förebyggande behandlingar.

Gilberto Fisone har tilldelats ett treårigt forskningsbidrag från Vetenskapsrådet inom programmet Hjärnavbildning och djup hjärnstimulering (JPND) för projektet ”Fag-baserad målinriktad neuronal stimulering i neurodegenerativa sjukdomar”.

Över tid får personer med MS, multipel skleros, allt större funktionsnedsättningar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till det progressiva sjukdomsförloppet i möss och hur det kan vändas. Studien, som publiceras i Science Immunology, kan få betydelse för framtida behandlingar.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie avbildat proteinet tau i hjärnan hos levande patienter med Alzheimers sjukdom. Mängden och spridningen av tau visade sig kunna förutse hur minnet kommer att utvecklas i framtiden. Hjärnavbildning för att mäta tau kan vara användbar både för att förbättra diagnostiken och för att utveckla mer effektiva behandlingar, enligt forskarna. Studien publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.

Johanna Sieurins avhandling fokuserar på relationen mellan personlighet och stress med risken för Parkinsons sjukdom (PD).

Många nervceller i hjärnregionen hypotalamus har ett oväntat ursprung och går igenom komplexa utvecklingsfaser, där miljontals nervceller fogas ihop till exakta nätverk efter födseln. Det visar en studie i möss av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Medicinska Universitetet i Wien som publicerats i tidskriften Nature. Fynden kan bidra till en ökad förståelse av hormonella sjukdomar och deras uppkomst, enligt forskarna.

Gustav Mårtensson, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik. Den 15 maj 2020 kommer du att försvara din avhandling "Quantifying neurodegeneration from medical images with machine learning and graph theory", vad handlar den om?

Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Milano har identifierat en gen i mänskliga nervceller som skyddar mot nedbrytning av motoriska nervceller vid de dödliga sjukdomarna ALS och SMA. Genterapi i djurmodeller av dessa sjukdomar visade sig både skydda mot celldöd och öka djurens livslängd. Studien publiceras i den ansedda tidskriften Acta Neuropathologica.

Forskare vid Karolinska Institutet och Nederländerna har tillsammans tagit fram ett mycket enkelt verktyg som gör det möjligt att förstå hur troligt det är att en person med demenssjukdom kommer att avlida inom tre år. Syftet är dels att öppna för samtal med dem som är svårast sjuka, dels att hjälpa läkare och andra att planera för vårdinsatser som kommer att behövas. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology.

Personer med ALS (amyotrofisk lateralskleros) drabbas oftare än andra av typ 2-diabetes, men varför det är så har länge varit ett mysterium. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en molekylär mekanism som kopplar samman dessa två sjukdomar. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Den 18 december försvarar Elisa Longinetti sin avhandling "Amyotrophic lateral sclerosis and multiple sclerosis associated neuroinflammation: nationwide epidemiological studies on etiology, comorbidities, and treatment"

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för att särskilja mellan två olika typer av ett vanligt herpesvirus (HHV-6) som har kopplats till multipel skleros. Genom att analysera antikroppar i blodet mot det protein som mest skiljer herpesvirus 6A och 6B åt kunde forskarna visa att MS patienter i högre utsträckning bar på herpesvirus 6A än friska personer. Resultatet, som publiceras i tidskriften Frontiers in Immunology, tyder på att HHV-6A kan spela en roll i utvecklandet av MS.

Personer med schizofreni i familjen och män med lägre IQ tenderar i högre grad att lida av behandlingsresistent schizofreni än andra personer med sjukdomen. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Forskarna menar att resultatet kan vara viktigt för utvecklingen av nya läkemedelsbehandlingar som syftar till att förbättra kognition.

Personer med multipel skleros (MS) som också lider av depression tenderar att försämras snabbare än personer med MS som inte är deprimerade. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology. Upptäckten innebär att läkare, MS-sjuka och anhöriga bör vara extra uppmärksamma på depressiva symtom hos MS-sjuka och snabbt inleda behandling.

Förmåga att gå i en relativt normal takt samt att effektivt kunna bearbeta information var de viktigaste faktorerna för att personer med multipel skleros (MS) skulle kunna fortsätta att delta i sociala aktiviteter. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som har publicerats i tidskriften Multiple Sclerosis Journal. Resultatet belyser enligt forskarna vikten av att integrera motorisk och kognitiv rehabilitering i vården av MS-patienter.

Fyra stora forskningsprojekt vid Karolinska Institutet tilldelas i år projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt handlar det om närmare 135 miljoner kronor över en femårsperiod till KI-forskning om MS, mitokondriell sjukdom respektive vaccin mot reumatism. 

Forskare vid Karolinska Institutet har bidragit till den hittills största studien om genetiska riskfaktorer bakom multipel skleros, MS, som presenteras idag i tidskriften Science. Resultaten bekräftar tidigare studier och ger samtidigt nya ledtrådar om varför den neurologiska sjukdomen uppstår. Kartläggningen blir en viktig resurs för framtida forskning och kan i förlängningen bidra till nya, effektivare läkemedel.

Bidragen fördelas under tre år 2010-2022.

Ny forskning från Stockholms universitet och Karolinska Institutet med flera visar att virus samspelar med biologiska vätskor hos sina värdar vilket leder till en beläggning av protein på virusets yta. Proteinskiktet gör viruset mer smittsamt och kan underlätta bildningen av amyloida plack, som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer. Studien publiceras i Nature Communications.

Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en stamcellsbaserad modell för att studera nervcellers motståndskraft och sårbarhet vid nervsjukdomen ALS. Resultaten publiceras i tidskriften Stem Cell Reports och kan bidra till att identifiera nya genetiska mål för behandling som skyddar känsliga nervceller.

Tre forskare vid Karolinska Institutet utses till Wallenberg Scholars 2019: professorerna Ernest Arenas, Sten Linnarsson och Randall S. Johnson. Forskarna som tillhör Sveriges främsta, tilldelas 18 miljoner kronor vardera av Wallenbergstiftelserna genom ett femårigt anslag för fri forskning.

Vissa myelinproducerande celler i hjärnan, oligodendrocyter, som angrips av immunförsvaret vid multipel skleros (MS), förändras vid MS och kan därmed ha ytterligare inverkan på sjukdomen än vad som tidigare har beskrivits. Det visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Edinburghs universitet i Storbritannien och som publiceras i tidskriften Nature.

En ny studie visar att det sker en väldigt begränsad nybildning av celler i hjärnan hos patienter med sjukdomen multipel skleros (MS). Fynden stöder vikten av att behandla MS tidigt i sjukdomsförloppet då de angripna cellerna kan reparera skador, men inte ersättas av nya. Resultaten publiceras i tidskriften Nature av forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet.

Parkinsons sjukdom förknippas ofta med motoriska symtom som stelhet, dålig balans och darrningar, men de första symtomen är ofta sensoriska i form av nedsatt känsel och luktsinne. I en studie på möss har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa vilka mekanismer och vilka av hjärnans neurala nätverk som är inblandade när förmågan att känna beröring försämras allt mer. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neuron, kan bana väg för möjligheten att kunna ställa tidigare diagn