Nyhetsarkiv

I den största epidemiologiska studien hittills av risken att föda ett barn med autism, adhd eller intellektuell funktionsnedsättning efter användning av paracetamol under graviditeten kan forskarna inte se några samband. Studien publiceras nu i JAMA.

En omfattande registerstudie från Karolinska Institutet visar att barn till kvinnor som lidit av posttraumatiskt stressyndrom (ptsd) under graviditeten har närmare dubbelt så hög sannolikhet att få diagnosen adhd senare i livet. Studien har publicerats i tidskriften European Psychiatry.

I en studie har forskare från Karolinska Institutet och Uppsala Universitet gjort den hittills största sammanställningen av kognitiva testresultat hos individer med nydebuterad psykossjukdom.

Synestesi är ett sensoriskt fenomen där ett sinnesintryck eller koncept leder till ytterligare sensoriska upplevelser. Det kan till exempel betyda att man alltid upplever en färg när man ser en viss siffra, eller att varje veckodag har en tydlig plats i ett mönster. Fenomenet är vanligare hos personer med autism men man vet inte varför.
-Vår studie är den första som visar att sambandet mellan synestesi och autism huvudsakligen är genetiskt, säger Janina Neufeld, senior forskare på KIND.

Nu inleds en omfattande studie med 10.000 deltagare för att färdigställa ett verktyg som kan bidra till ett paradigmskifte i synen på neuropsykiatriska diagnoser.
-För att inkludering ska fungera i praktiken så behöver vi individspecifik kunskap om varje person med adhd eller autism, säger professor Sven Bölte. För att detta ska vara möjligt behöver man ett strukturerat sätt att kartlägga hur personen fungerar i sin vardag. Vi har utvecklat ett sådant verktyg som vi nu testar i en stor studie.

En stor andel av alla som börjar med adhd-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året. Men personer som använder adhd-medicin längre och i högre doser än genomsnittet verkar ha en ökad risk att drabbas av vissa hjärt-kärlsjukdomar. Det visar två nya studier som har letts från Karolinska Institutet och publicerats i Lancet Psychiatry och JAMA Psychiatry.

Stort grattis till Carl Sellgren för att ha erhållit större anslag från Vetenskapsrådet(VR), stiftelsen för medicinsk forskning (SSMF), samt Bjarne Ahlströms Minnesfonds pris 2023 för klinisk neurologisk forskning. I en intervju uttrycker Carl sin glädje över det betydelsefulla stödet för forskningen och betonar hur dessa anslag möjliggör ett mer långsiktigt forskningsperspektiv med mer djupgående projekt.

KI-forskaren Carl Sellgren får Bjarne Ahlströms Minnesfonds pris 2023 för sin forskning inom klinisk neurologi och hur förlust av synapser (kontakter mellan celler) i hjärnan skulle kunna vara en möjlig orsak till schizofreni.

Utvecklingsrelaterad språkstörning eller DLD (Developmental Language Disorder) är den vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningen, men kanske också den vi vet minst om. Nu inleds en omfattande studie på KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet).
-Vi behöver veta mer om uppkomsten av språkstörning och hur språkstörning kan påverka olika delar av livet, säger docent Kristiina Tammimies, som leder studien.

Hösten 2023 inleds en omfattande studie för att färdigställa ett nytt verktyg som kan bidra till effektivare insatser vid autism och adhd
-Idag saknas ofta kompetens kring inkludering vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inte minst i skolan och på arbetsmarknaden, säger Sven Bölte, professor och chef för KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet). Det bidrar till psykisk ohälsa och utanförskap.

Kvinnor med psykisk sjukdom, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller substansmissbruk deltar mer sällan i gynekologisk cellprovtagning för att upptäcka livmoderhalscancer och har mer än fördubblad risk att drabbas av sjukdomen. Fynden presenteras i Lancet Public Health av forskare från Karolinska Institutet som pekar på vikten att proaktivt närma sig dessa kvinnor för att förebygga livmoderhalscancer.

ADHD är en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet. Symtom på ADHD kvarstår ofta i vuxen ålder, psykiatrisk samsjuklighet och andra negativa hälsoutfall kan tillkomma under hela livet.

Vuxna med adhd löper ökad risk för att utveckla olika typer av hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en stor observationsstudie, publicerad i tidskriften World Psychiatry, som letts av forskare vid Karolinska Institutet och Örebro universitet. Enligt forskarna behöver vården i högre uträckning uppmärksamma hjärt-kärlhälsan hos individer med adhd.

En avhandling vid Karolinska Institutet har undersökt om en anpassad variant av den kognitiva beteendeterapin ACT kan användas vid autismspektrumtillstånd. Resultaten visar att behandlingen fungerar att genomföra i både skolmiljö och psykiatrisk öppenvård och kan ge effekt på bland annat upplevd stress.

En stor studie vid Karolinska Institutet har hittat en koppling mellan adhd och demens över generationer. Studien, som publicerats i tidskriften Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association, visar att föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd hade högre risk för demens än de med barn och barnbarn utan adhd.

Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar. Det visar en stor registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Lancet Psychiatry.

Personer som har tendenser till adhd, men inte uppfyller kriterierna för diagnos, får efter en natts sömnbrist större försämring i sin förmåga att utföra uppgifter som kräver uppmärksamhet eller känsloreglering än personer utan sådana tendenser. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Biological Psychiatry: Cognitive Neuroscience and Neuroimaging.

Shihua Sun har undersökt hur ADHD (attention-deficit/hyperactivity disorder) är kopplat till astma samt risken att dö tidigt. I sin avhandling inkluderar Shihua fyra olika studier för att studera sambandens omfattning och orsaker, samt den möjliga effekten av läkemedelsbehandling av ADHD.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein i hjärnan som både är viktigt för funktionen av den humörreglerande substansen serotonin och för frisättningen av stresshormoner, åtminstone hos möss. Fynden, som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry, kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot depression och ångest.

Personer med autismspektrumtillstånd har lägre nivåer av ett protein som reglerar mängden serotonin i hjärnan. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry och där hjärnavbildning använts för att jämföra personer med och utan autism. Resultaten ger hopp om att i framtiden kunna hitta en läkemedelsbehandling som lindrar symtomen.

Personer med schizofreni i familjen och män med lägre IQ tenderar i högre grad att lida av behandlingsresistent schizofreni än andra personer med sjukdomen. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Forskarna menar att resultatet kan vara viktigt för utvecklingen av nya läkemedelsbehandlingar som syftar till att förbättra kognition.

Tidpunkten när en blivande mamma drabbas av blodbrist—ett relativt vanligt tillstånd sent i graviditeten—kan spela en stor roll för det växande fostret, enligt en studie vid Karolinska Institutet publicerad i tidskriften JAMA Psychiatry. Forskarna hittade en koppling mellan blodbrist tidigt i graviditeten och en ökad risk för autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Blodbrist mot slutet av graviditeten hade inte samma korrelation.

Psykiatrisk samsjuklighet verkar ha stor betydelse för den ökade risken att dö i förtid hos personer med ADHD, enligt en ny omfattande registerstudie genomförd vid Karolinska Institutet och Örebro universitet. Resultaten, som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry, tyder på att ökad medvetenhet om och vård av psykiatrisk samsjuklighet, såsom drogmissbruk, kan bidra till att minska allvarliga följder av ADHD.

Risken för självmordsförsök och självmord är mycket högre bland individer med autismspektrumdiagnos än hos befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk för självmordsbeteenden har kvinnor som förutom autism även har adhd. Det visar en populationsbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Psychological Medicine.

Hjärnsjukdomar som depression, demens och stroke kan tydligt kopplas till sjunkande funktionsförmåga hos äldre och kan spela en större roll för den vardagliga funktionsförmågan än hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet som publiceras i PLOS Medicine.