Nyhetsarkiv

Personer med autismspektrumtillstånd har lägre nivåer av ett protein som reglerar mängden serotonin i hjärnan. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry och där hjärnavbildning använts för att jämföra personer med och utan autism. Resultaten ger hopp om att i framtiden kunna hitta en läkemedelsbehandling som lindrar symtomen.

KI och S:t Eriks Ögonsjukhus ingår samarbete med det danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk för att utveckla en ny behandling av åldersrelaterad makuladegeneration. Novo Nordisk kommer att ge stöd och 48 miljoner kronor i finansiering för att möjliggöra en klinisk fas 1-studie där nya näthinneceller framställda från embryonala stamceller ska transplanteras till patienter med åldersförändringar i gula fläcken. Målet är att ta fram en helt ny cellterapi mot folksjukdomen som idag saknar behandling.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie avbildat proteinet tau i hjärnan hos levande patienter med Alzheimers sjukdom. Mängden och spridningen av tau visade sig kunna förutse hur minnet kommer att utvecklas i framtiden. Hjärnavbildning för att mäta tau kan vara användbar både för att förbättra diagnostiken och för att utveckla mer effektiva behandlingar, enligt forskarna. Studien publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.

Narkosmedlet ketamin har i låga doser visat sig ge snabb effekt mot svårbehandlad depression. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet att de har identifierat en viktig måltavla för läkemedlet – en specifik mottagare för serotonin i hjärnan. Fynden som publiceras i Translational Psychiatry ger hopp om nya, effektiva depressionsläkemedel.

Uppväxtmiljö och socioekonomisk status påverkar ungdomars kognitiva förmåga och hjärnans utveckling under hela tonårsperioden, oberoende av genetiska faktorer. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften PNAS. Studien belyser hur viktig miljön är, inte bara under de tidiga barnaåren utan under hela uppväxten.

Ett internationellt forskarlag lett av forskare vid Karolinska Institutet presenterar i tidskriften Science en omfattande kartläggning av alla proteiner som uttrycks i hjärnan. Resultaten samlas i en öppen databas som möjliggör för forskare att fördjupa sin förståelse för neurobiologi och utveckla ny, mer effektiv diagnostik och behandling av psykiatriska och neurologiska sjukdomar.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor i Tyskland, USA och Finland undersökt säkerheten vid mycket långvarig antipsykotisk behandling vid schizofreni. Enligt studien var dödligheten högre bland patienterna under perioder då de inte medicinerade jämfört med då de använde sig av antipsykotisk behandling. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften World Psychiatry.

Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå hur den del av vår hjärna som är central för beslutsfattande och beroendeutveckling är uppbyggt. Med hjälp av metoder för att kartlägga celltyper och hjärnvävnad kunde forskarna visualisera i musmodeller hur olika opioid-öar i hjärnområdet striatum är arrangerade. Kartläggningen, som publiceras i tidskriften Cell Reports, bidrar till ny kunskap om hur hjärnans belöningssystem är uppbyggt.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en internetbaserad KBT-behandling för det svårbehandlade smärtsyndromet fibromyalgi. I sin doktorsavhandling visar Maria Hedman-Lagerlöf att patienter som får behandlingen upplever mindre symtom och bättre livskvalitet.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för att särskilja mellan två olika typer av ett vanligt herpesvirus (HHV-6) som har kopplats till multipel skleros. Genom att analysera antikroppar i blodet mot det protein som mest skiljer herpesvirus 6A och 6B åt kunde forskarna visa att MS patienter i högre utsträckning bar på herpesvirus 6A än friska personer. Resultatet, som publiceras i tidskriften Frontiers in Immunology, tyder på att HHV-6A kan spela en roll i utvecklandet av MS.

Barn som får mild hjärnpåverkan efter syrebrist vid förlossningen får normalt inte kylbehandling för att minska risken för permanent hjärnskada. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet och University College Cork att dessa barn har försämrad kognitiv förmåga vid två till tre års ålder. Barn med mild hjärnpåverkan bör därför inkluderas i framtida kliniska prövningar av hjärnskyddande behandling, menar forskarna. Studien publiceras i JAMA Pediatrics.

Personer med multipel skleros (MS) som också lider av depression tenderar att försämras snabbare än personer med MS som inte är deprimerade. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology. Upptäckten innebär att läkare, MS-sjuka och anhöriga bör vara extra uppmärksamma på depressiva symtom hos MS-sjuka och snabbt inleda behandling.

Rättelse: Artikeln “Reduction in Mental Health Treatment Utilization Among Transgender Individuals After Gender-Affirming Surgeries: A Total Population Study” har korrigerats efter en genomgång av den statistiska metodologin och vissa av slutsatserna. Artikeln publicerades i The American Journal of Psychiatry den 4 oktober 2019. En rättelse publicerades den 1 augusti.

Forskare vid Karolinska Institutet har bidragit till den hittills största studien om genetiska riskfaktorer bakom multipel skleros, MS, som presenteras idag i tidskriften Science. Resultaten bekräftar tidigare studier och ger samtidigt nya ledtrådar om varför den neurologiska sjukdomen uppstår. Kartläggningen blir en viktig resurs för framtida forskning och kan i förlängningen bidra till nya, effektivare läkemedel.

Tidpunkten när en blivande mamma drabbas av blodbrist—ett relativt vanligt tillstånd sent i graviditeten—kan spela en stor roll för det växande fostret, enligt en studie vid Karolinska Institutet publicerad i tidskriften JAMA Psychiatry. Forskarna hittade en koppling mellan blodbrist tidigt i graviditeten och en ökad risk för autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Blodbrist mot slutet av graviditeten hade inte samma korrelation.

När vårt nervsystem utvecklas verkar endast de mest funktionsdugliga nervcellerna överleva, medan omogna celler sållas bort och dör. Det visar en ny banbrytande upptäckt av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten talar för att en tidigare teori inom neurovetenskapen, där forskare har trott att slumpen har avgjort vilka celler som bildar nervsystemet, behöver omprövas.

En natts dålig sömn gör dig inte bara trött och ouppmärksam – det gör också att du tolkar omvärlden på ett mer negativt sätt och lättare tappar humöret. Är du pollenallergiker är också risken stor att du redan från början har störd sömn på ett eller annat vis. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet, där resultatet av en natts frånvaro av sömn bland annat studerades med hjälp av hjärnavbildning.

Att lära sig vad som är farligt genom att titta på en video eller få muntlig information, så kallad social inlärning, har lika stark effekt på människors beslut som egen erfarenhet av det farliga. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences. Resultaten kan bidra till förståelse för varför vi fattar irrationella beslut.

Trots att en persons DNA ser likadant ut hela livet kan våra gener ändå börja uttrycka sig annorlunda och göra att vi insjuknar i sjukdomar som vi har anlag för. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång multipel skleros (MS) genom så kallad epigenetisk reglering. De fann även en skyddande genvariant som minskar risken för MS. Studien publiceras i Nature Communications.

Vad händer i hjärnan när vi ser att andra upplever ett trauma eller utsätts för smärta? Jo, samma regioner som involveras när vi själva har ont aktiveras också när vi tittar på andra som ser ut att vara med om smärtsamma upplevelser. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i Nature Communications. Men vi är olika känsliga för att lära oss rädsla av andra och en förklaring verkar finnas i det endogena opioidsystemet.

I det omfattande samarbetsprojektet Karolinska Schizophrenia Project tar forskare vid Karolinska Institutet ett helhetsgrepp om sjukdomsmekanismerna vid schizofreni. Nu presenteras de allra första resultaten i den ansedda vetenskapliga tidskriften Molecular Psychiatry. Forskarna visar att patienter med schizofreni har sänkta nivåer av den livsviktiga signalsubstansen GABA och förändringar hos hjärnans immunceller.