Nyhetsarkiv

Andrea Carmine Belin, forskare vid institutionen för neurovetenskap, har valts in i International Headache Society:s (IHS) styrelse under en tvåårsperiod (2021-2023), vilket också kommer att tillkännages i samband med medlemmarnas Årsmötet den 9 september 2021.

Karolinska Institutet tilldelas 53 630 120 kronor i anslag från Hjärnfonden. Det är totalt 38 projekt som tar emot forskningsstöd från den ideella insamlingsstiftelsen.

Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) tilldelas 9,8 miljoner kronor i anslag från Hjärnfonden. Det är sammanlagt 5 projekt vid institutionen som tar emot forskningsstöd från den ideella insamlingsstiftelsen.

Barn som tränade visuellt arbetsminne och problemlösning förbättrade sina mattekunskaper mer än barn som fokuserade på rotationsövningar. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Nature Human Behaviour. Resultatet tyder på att kognitiv träning kan förbättra skolprestation och att när det kommer till matte, så spelar typen av kognitiv träning en signifikant roll.

Hallå där Haohao Wu, doktorand vid institutionen för neurovetenskap, som kommer att försvara sin avhandling med titeln "The molecular basis of the development and diversity of proprioceptive neurons : a story of surviving and thriving" den 21 maj 2021. Kan du berätta lite mer?

Låga nivåer av serotonin i hjärnan anses vara en möjlig förklaringsmodell till depression, och många antidepressiva läkemedel hämmar ett protein som transporterar bort serotonin från nervcellerna. Nu visar en hjärnavbildningsstudie vid Karolinska Institutet att den genomsnittliga nivån av den så kallade serotonintransportören ökade hos en grupp på 17 individer som återhämtat sig från depression efter kognitiv beteendeterapi. Resultatet har publicerats i tidskriften Translational Psychiatry.

Det behövs mer kunskap om orsakerna till den svåra muskelsjukdomen ALS. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet och KTH studerat en cell i hjärnans blodkärl som möjlig förklaring till sjukdomens varierande sjukdomsförlopp. Resultaten tyder på hittills okända samband mellan nerv- och kärlsystemet. Studien som publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för tidigare diagnoser och framtida behandlingar.

Forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Wenner-Greninstitutet och Stockholms universitet har länge forskat inom bakteriell hjärnhinneinflammation och funnit på vilket sätt bakterier interagerar med nervceller och därmed orsakar neuronal celldöd. Resultaten av studien presenteras i PloS Pathogens.

Nicolas Gustavo Guyon, doktorand vid Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, är medförfattare till en artikel som nyligen publicerats i Journal of Neuroscience som visar hur dysfunktionell hämning försämrar neuronaktivitetsförmågan att synkronisera, men ändå paradoxalt ökar hjärnvågor vanligtvis korrelerade med kognition.

Forskare vid Karolinska Institutet förklarar att neurotrofinet BDNF binder till neurotrofa receptorer trkB som fins på ytan på många hjärnceller, vilket utlöser signalvägar som är avgörande för mognad och tillväxt och påverkar hjärncellens funktioner. I en artikel som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Neuroscience, visar de även att BDNF/trkB-signalering spelar en betydande roll i den vuxna hjärnans funktion.

Forskare vid Karolinska Institutet har avslöjat ett centralt proprioceptivt organ inbyggt direkt i själva centrala nervsystemet och som fungerar som en inre rörelsesensor. Artikeln publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Neuron.

Mattias Günther blir ny gruppledare for forskargruppen Experimentell traumatologi, vid institutionen för neurovetenskap, och tar därmed över ansvaret från Mårten Risling, som fortsätter vara verksam inom forskningsområdet.

I jakten på nya sätt att behandla den obotliga sjukdomen glaukom, grön starr, har forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus hittat ytterligare ledtrådar till sjukdomens uppkomst. En ny studie påvisar hur olika störningar av nervcellernas ämnesomsättning samverkar med ett förhöjt tryck i ögat. I djur- och cellmodeller hade behandling med rapamycin och pyrodruvsyra en skyddande effekt. Studien publiceras i tidskriften PNAS.

Gilberto Fisone har tilldelats ett treårigt forskningsbidrag från Vetenskapsrådet inom programmet Hjärnavbildning och djup hjärnstimulering (JPND) för projektet ”Fag-baserad målinriktad neuronal stimulering i neurodegenerativa sjukdomar”.

Vi vill gratulera Luca Jovine, Juha Kere, Janne Johansson och Eckardt Treuter vid Institutionen för biovetenskap och näringslära, som fått anslag från Vetenskapsrådet inom kategorierna medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknikvetenskap för åren 2020-2024.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein i hjärnan som både är viktigt för funktionen av den humörreglerande substansen serotonin och för frisättningen av stresshormoner, åtminstone hos möss. Fynden, som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry, kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot depression och ångest.

Ryggmärgsskada leder ofta till bestående funktionsnedsättning. I en ny studie som publiceras i tidskriften Science visar forskare från Karolinska Institutet att det går att stimulera stamceller i ryggmärgen hos möss så att de bildar stora mängder nya oligodendrocyter, en celltyp som är viktig för nervfibrernas förmåga att leda signaler och därmed bidrar till att reparera skadan.

KI-forskare Saida Hadjab förklarar smärta på molekylär nivå i en intervju i tidningen Curie.

Tre forskare vid Karolinska Institutet tilldelas det europeiska forskningsrådets startanslag 2020: Niklas Björkström, Janina Seubert och Nils Landegren. Forskningsprojekten handlar om vävnadsfasta immunceller i kroppens olika organ, de kognitiva mekanismerna bakom vilken mat vi föredrar, samt könsskillnader i vårt immunsystem och kopplingen till autoimmun sjukdom. Totalt delar ERC i år ut sitt prestigefulla startanslag till 436 unga forskningsledare från hela världen.

I en tvärvetenskaplig studie som kombinerar utvecklings- och beräkningsbiologi, har forskare från Karolinska Institutet och Medical University of Vienna, tillsammans med forskare i USA, Italien och Frankrike, avslöjat en dynamisk transkriptomisk färdplan för utvecklingen av somatosensoriska nervceller och vunnit insikter om de mekanismer som ligger till grund för dessa nervcellers öde. Resultaten publiceras i Nature Communications.

Att vara socialt aktiv ökar generellt chansen till god nattsömn. Men om du är aktiv sent på kvällen ger det kortad sömn – och kan därmed även påverka ditt sociala liv. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Sjukdomen multipel skleros, MS, angriper kroppens centrala nervsystem och kan över tid leda till bland annat muskelskakningar och dålig balans. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat en gen, Gsta4, som skyddar en viss typ av celler i hjärnan från att förstöras. Resultaten av studien som publiceras i Nature Communications kan förhoppningsvis bidra till bättre behandling av den svåra sjukdomen.

Genom att ta fasta på en oväntad artskillnad mellan råttor och möss har forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet kartlagt ett system i hjärnan som styr hur hanarna beter sig när de får ungar. En central komponent här är hormonet prolaktin, som förbereder honorna för moderskap och som nu visar sig styra även pappornas intresse för ungarna. Studien publiceras i tidskriften Cell.

I en ny studie som publiceras i PNAS, visar forskare från Karolinska Institutet, KTH, Nagoya University o Technische Universität Braunschweig en oupptäckt heterogenitet av purkinjeceller hos vuxna zebrafiskar som avslöjar förekomsten av anatomiskt och funktionellt distinkta celltyper.

I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet och KTH tagit fram en helt ny typ av hjärnkarta som bygger på en innovativ metod för att kartlägga hur hjärnvävnaden kan delas upp i områden utifrån en molekylär profil. Studien publiceras i Science Advances.

Forskare vid Karolinska Institutet och Nanyang Technological University (NTU) i Singapore har funnit att claustrum, en tunn hinna intill striatum i storhjärnan, egentligen är indelat i funktionella anslutningsmoduler, vilket kullkastar den rådande idén att den agerar som ett nav. Studien publiceras i Current Biology.

Stort grattis till Andrea Carmine Belin och Caroline Ran, från institutionen för neurovetenskap, som har fått Hjärnfondens forskningsanslag 2020 i två år för sitt projekt om Hortons huvudvärk, en neurovaskulär sjukdom som leder till extrem smärta och för vilken det i dagsläget saknas botemedel.

Uppväxtmiljö och socioekonomisk status påverkar ungdomars kognitiva förmåga och hjärnans utveckling under hela tonårsperioden, oberoende av genetiska faktorer. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften PNAS. Studien belyser hur viktig miljön är, inte bara under de tidiga barnaåren utan under hela uppväxten.

I en ny studie har forskare från Köpenhamns universitet och Karolinska Institutet hittat nervceller i hjärnan som styr hur möss svänger åt vänster och höger. Studien publicerades nyligen i tidskriften Nature Neuroscience.

KI Forskare presenterar nya insikter om människors och andra däggdjurs förmåga att anpassa sig till tillgången på livsmedel och exponering för kalla temperaturer i en studie som nyligen publicerades i tidskriften eLife. Resultaten kan förhoppningsvis användas för att utveckla nya metoder och läkemedel för behandling av fetma eller typ 2-diabetes.

Många nervceller i hjärnregionen hypotalamus har ett oväntat ursprung och går igenom komplexa utvecklingsfaser, där miljontals nervceller fogas ihop till exakta nätverk efter födseln. Det visar en studie i möss av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Medicinska Universitetet i Wien som publicerats i tidskriften Nature. Fynden kan bidra till en ökad förståelse av hormonella sjukdomar och deras uppkomst, enligt forskarna.

Forskare vid Karolinska Institutet och University of North Carolina har kartlagt vilka celltyper som ligger bakom olika sjukdomar i hjärnan. Cellkartan som publiceras i Nature Genetics kan användas för att studera nya behandlingar mot neurologiska och psykiatriska sjukdomar. Resultaten visar bland annat att celler från tarmens nervsystem är inblandade i Parkinsons sjukdom, vilket tyder på att sjukdomen kan starta i tarmarna.

Genom att studera nejonögats hjärna har forskare på Karolinska Institutet kunnat flytta hjärnbarkens födelse bakåt i tiden med cirka 300 miljoner år, det vill säga till mer än 500 miljoner år sedan. Dessa fynd ger ny kunskap och förståelse för hur hjärnan har utvecklats under evolutionen. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.

Ett internationellt forskarlag lett av forskare vid Karolinska Institutet presenterar i tidskriften Science en omfattande kartläggning av alla proteiner som uttrycks i hjärnan. Resultaten samlas i en öppen databas som möjliggör för forskare att fördjupa sin förståelse för neurobiologi och utveckla ny, mer effektiv diagnostik och behandling av psykiatriska och neurologiska sjukdomar.

Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Milano har identifierat en gen i mänskliga nervceller som skyddar mot nedbrytning av motoriska nervceller vid de dödliga sjukdomarna ALS och SMA. Genterapi i djurmodeller av dessa sjukdomar visade sig både skydda mot celldöd och öka djurens livslängd. Studien publiceras i den ansedda tidskriften Acta Neuropathologica.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur nervcellerna i hjärnområdet striatum bearbetar information för att kunna planera så att vi utför rörelser i precis rätt ögonblick och med rätt kraft. Resultaten, som presenteras i tidskriften Cell Reports, visar att olika celltyper i striatum får signaler från helt olika delar av hjärnbarken och därmed reagerar på olika typer av intryck.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny organisatorisk princip för hur nervcellsnätverket i ryggmärgen reglerar våra rörelser. Nätverket som blixtsnabbt omvandlar kommandon från hjärnan till väl anpassade rörelser kan liknas vid en motor med tre växlar. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neuron.

Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå hur den del av vår hjärna som är central för beslutsfattande och beroendeutveckling är uppbyggt. Med hjälp av metoder för att kartlägga celltyper och hjärnvävnad kunde forskarna visualisera i musmodeller hur olika opioid-öar i hjärnområdet striatum är arrangerade. Kartläggningen, som publiceras i tidskriften Cell Reports, bidrar till ny kunskap om hur hjärnans belöningssystem är uppbyggt.

Barn som fått strålning mot hjärnan för att behandla tumörer kan få kognitiva problem senare i livet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att läkemedlet litium kan bidra till läkningen av dessa skador, långt efter att de uppkommit. Studien publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry och forskarna planerar nu att testa behandlingen i kliniska prövningar.

Vetenskapsrådet har beviljat drygt 500 miljoner kronor totalt till 118 forskare vid Karolinska Institutet för åren 2019–2024. Sammanlagt delar Vetenskapsrådet ut nästan 1,1 miljarder kronor till 254 personer för forskning inom medicin och hälsa.

KI-Kanadadagen arrangerades i Biomedicum den 17 oktober och i fokus var alla de forskarsamarbeten som vuxit fram genom åren mellan forskare på KI och i Kanada.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat den första genetiska länken till CGRP signallering och Hortons huvudvärk. CGRP är en neuropeptid som kan trigga både migrän och Hortonattacker och nu lanseras flera läkemedel framgångsrikt som har CGRP och dess receptor som mål.

Sammanlagt 170 miljoner. Det är årets utdelning från EU-kommissionen inom ramen för finansieringsprogrammet för hälsa i Horizon2020. Totalt stöds 20 forskningsprojekt vid Karolinska Institutet, varav tre också koordineras härifrån: en kartläggning av vad vi exponeras för i miljön; en kartläggning av hjärnans olika nervceller; samt ett projekt för att få ned dödligheten kring förlossningar i fyra afrikanska länder.

Årets StratNeuro retreat på Sånga-Säby kursgård på Ekerö var som vanligt intressant och välbesökt.

Laura Crucianelli svarar på frågan vad vi vet om "autonomous sensory meridian response" (asmr) i KI:s podcast Medicinvetarna #24.

Henrik Ehrsson, vid institutionen för neurovetenskap, hamnar på plats nr. 9 av de 100 mest produktiva och citerade forskare i Sverige inom medicin och livsvetenskap.

Tidpunkten när en blivande mamma drabbas av blodbrist—ett relativt vanligt tillstånd sent i graviditeten—kan spela en stor roll för det växande fostret, enligt en studie vid Karolinska Institutet publicerad i tidskriften JAMA Psychiatry. Forskarna hittade en koppling mellan blodbrist tidigt i graviditeten och en ökad risk för autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Blodbrist mot slutet av graviditeten hade inte samma korrelation.

Hjärnfonden stödjer kvalificerad forskning om hjärnan och övriga nervsystemet samt sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hela nervsystemet. I år har 98 forskningsprojekt av totalt 273 inkomna beviljats stöd.

The Brain & Behavior Research Foundation tilldelar sedan 1987 olika typer av forskningsbidrag.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat effekter av motion i en musmodell av för tidigt åldrande. Studien har nyligen publicerats i Aging Cell tillsammans med kollegor från Harvard Medical School.