Nyhetsarkiv

Trots att en persons DNA ser likadant ut hela livet kan våra gener ändå börja uttrycka sig annorlunda och göra att vi insjuknar i sjukdomar som vi har anlag för. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång multipel skleros (MS) genom så kallad epigenetisk reglering. De fann även en skyddande genvariant som minskar risken för MS. Studien publiceras i Nature Communications.

Forskare på Karolinska institutet och University of North Carolina har identifierat de celltyper som ligger till grund för schizofreni, i en studie som publicerats i Nature Genetics. Fynden pekar ut färdriktningen för utveckling av nya behandlingsmetoder mot sjukdomen.

Att SSRI-preparat ibland inte fungerar mot depression kan bero på genvariationer hos patienterna. En ny studie som publiceras i The American Journal of Psychiatry visar att variationer i den gen som kodar för enzymet CYP2C19 gör att en del patienter får för höga och andra för låga nivåer av läkemedlet escitalopram. Genom dosering baserat på patientens specifika genuppsättning skulle behandlingsresultatet kunna förbättras markant.

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin handlar om sambandet mellan himlakroppars rörelser och molekylära svängningar i våra celler. Eller enklare uttryckt; om vår biologiska inre klocka, vår dygnsrytm.

Genomic Medicine Sweden är ett initiativ som ska ta fram ett förslag till hur precisionsmedicin kan implementeras nationellt och koordinerat inom svensk hälso- och sjukvård.

Richard Rosenquist Brandell har nyligen utsetts till professor i klinisk genetik vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Han kombinerar sin professur med en anställning som överläkare i klinisk genetik vid Karolinska Universitetssjukhuset. Sedan den 9 maj 2017 är Richard forskargruppsledare för gruppen Klinisk genetik vid MMK.

Forskare kan visa att det finns en ärftlighet vad gäller vissa former av tinnitus. Det är tinnitus i bägge öronen som visat sig bero på genetiska faktorer och ärftligheten ses främst hos män, enligt en tvillingstudie som publiceras i tidskriften Genetics in Medicine. Studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med kollegor från GENYO i Granada, Spanien, inom ramen för forskningsnätverket TINNET.

Stort hopp har det senaste decennierna satts till utvecklingen av så kallad individualiserad läkemedelsbehandling, där bland annat gentester av patienter bestämmer val av preparat och lämplig dos för bästa möjliga effekt.