Nyhetsarkiv

För att en cell ska kunna växa och dela på sig behöver den tillverka nya proteiner. Detta gäller även för cancerceller. I en ny studie som publicerats i Science Advances har forskare vid Karolinska Institutet undersökt proteinet eIF4A3 och dess roll i cancercellers tillväxt. Studien visar att genom att blockera eller minska tillverkningen av detta protein, uppstår andra processer som gör att cancercellernas tillväxt och celldelning upphör och att de så småningom dör.

Den 29 juli kom antagningsbesked i andra urvalet inför höstterminen 2021. För andra året i rad ökar antalet antagna till höstens utbildningar något jämfört med föregående år. 3556 studenter har antagits till KI jämfört med 3082 personer 2020.

Som tidigare år samlas flera av Stockholms lärosäten i en gemensam paroll under pride-veckan för att uppmärksamma hbtqi-frågor. Academic Pride 2021 arrangerar ett seminarium om könskategoriseringar och språk samt sociala evenemang för studenter. Prideflaggan kommer även att hissas på samtliga deltagande lärosäten under hela festivalveckan.

Karolinska Institutet har skrivit ett samarbetsavtal med Ungerns nationella institut för onkologi, NIO. Det planerade samarbetet ska främst ske inom ramen för Karolinska Comprehensive Cancer Centre tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset.

Fetma ökar risken för cancer i matsmältningsorganen och det är mängden kroppsfett snarare än personens storlek som är den främsta fetmarelaterade riskfaktorn för dessa cancertyper. Det visar en ny studie som publiceras i tidskriften PLOS Medicine av forskare vid universitetet i Cambridge och Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en detaljerad molekylär atlas över hjärnans fosterutveckling. Studien som publiceras i topptidskriften Nature bygger på så kallad enkelcellsteknik och är gjord på möss. På detta sätt har forskarna identifierat nästan 800 olika celler som är aktiva under fosterutvecklingen – mångdubbelt fler än vad som tidigare varit känt.

Både människor och andra djur lär sig snabbt om faror i sin omgivning genom att observera beteendet hos andra individer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att både råttor och människor kan använda sig av sådan social information för att återaktivera rädslo-minnen som lärts in genom egna erfarenheter.

Det internationella samfundet måste se till att tidigare KI-forskaren och läkaren Ahmadreza Djalali omedelbart friges och får tillgång till medicinsk vård. Karolinska Institutet ställer sig bakom ett upprop som uppmanar Europeiska unionen, de europeiska regeringarna och USA:s regering att agera omedelbart för att rädda Djalali innan det är för sent.

Att avgöra vem som är biologisk pappa till ett barn är ett känsligt ämne, men svaret kan vara avgörande i viktiga frågor. I en rikstäckande studie som publicerats i Journal of Internal Medicine, har forskare från Karolinska Institutet genom två olika modeller kunnat visa att andelen felaktigt fastställda faderskap i Sverige är så pass låg som 1,7 procent, en siffra som dessutom minskat över tid.

Med hjälp av en ny tredimensionell bildteknik har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att en del av det autonoma nervsystemet i levern genomgår en kraftig degenerering i samband med icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom. Studien som utförts på möss och levervävnad från människa visar att graden av neurologisk förändring sammanfaller med hur allvarlig leversjukdomen är. Resultaten publiceras i tidskriften Science Advances.

Joanna Zawacka-Pankau, forskare vid MedH och Centrum för Hematologi och Regenerativ Medicin (HERM), får stipendium på 50.000 kronor från Cathrine Everts stiftelse för forskning som syftar till effektivare behandling av obotlig blodcancer som Akut myeloisk leukemi (AML).

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet och Harvard University som publiceras i tidskriften Journal of Hepatology. I takt med att förekomsten av fetma ökar riskerar allt fler unga att utveckla fettlever, menar forskarna.

KOMMENTAR: Att göra upp med sin historia är viktigt och därför har Karolinska Institutet (KI) tagit flera initiativ och genomfört en rad olika åtgärder, inte minst för att belysa de mörka kapitlen i vår historia. Det är angelägna frågor som även förmedlas i en artikel i DN den 18 juli (E-DN 17 juli). Karolinska Institutets över 200 år långa historia rymmer aspekter som med dagens synsätt är oetiska, ovetenskapliga, eller präglade av en hierarkisk och i vissa fall rasistisk syn på människor.

IMM:s Petter Ljungman ger råd om hur man skyddar sig mot värmens skadliga effekter i SVT:s Morgonstudio.

Det har varit ett högt söktryck till Karolinska Institutets utbildningar och idag, den 16 juli 2021, publicerades det första antagningsbeskedet för höstens utbildningar.

Vid bakteriella mjukdelsinfektioner är snabb diagnos avgörande för att minska risken för svåra skador och amputation. Vaga symptom och en heterogen patientgrupp ökar risken för feldiagnos. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet med hjälp av AI identifierat en ny biomarkör som verkar mycket lovande jämfört med dagens diagnosverktyg. Studien som publicerats i Journal of Clinical Investigation kan få betydelse för både diagnostik och behandling.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med brittiska kollegor gjort den hittills största studien i jakt på genetiska markörer vid Hortons huvudvärk. På sikt kan det förhoppningsvis bana väg för mer effektiva behandlingar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Annals of Neurology.

Den evolutionära förmågan att identifiera sjuka individer är viktig för att minska smittspridning och på så sätt öka chanserna att överleva. De flesta djur klarar det, men det har länge diskuterats om människan har detta beteendeimmunförsvar. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att jägar-samlar-grupper med stor säkerhet identifierar sjuka från Västeuropa. Studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Tre forskare vid NVS medverkar i en debattartikel i Läkartidningen, med uppmaning om att bidra till att främja fysisk aktivitet för att skydda mot svår covid-sjukdom med respiratorisk svikt.

Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid institutionen för medicin Solna, har erhållit ett EU-anslag på 6 miljoner kronor för att undersöka mikro- och nanopartiklars effekt på allergi och astma. Projektet syftar mer specifikt till att ta fram mer kunskap om hur mikro- och nanoplaster interagerar med allergener i vår omgivning och med vårt immunsystem.

Nationell screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom dagens metoder medför överdiagnostik som leder till att många vävnadsprover tas i onödan. En ny studie från Karolinska Institutet, som publiceras i New England Journal of Medicine, visar att magnetkameraundersökning (MR) och riktade vävnadsprover har potential att halvera överdiagnostiken. Resultaten presenteras idag på den stora urologikongressen EAU21.

På torsdag den 8 juli debatterade och röstade Europaparlamentet om en resolution som väntades kräva frisläppandet av den dödsdömde svensk-iranske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali från iranskt fängelse. Med stark majoritet i röstningen uppmanar nu resolutionen till frisläppandet av Djalali.

I mars 2020 förenades tusentals forskare runt om i världen för att besvara frågan varför vissa covid-19-patienter utvecklar svår, livshotande sjukdom medan andra klarar sig med milda eller inga symtom. En omfattande sammanställning av vad de kommit fram till hittills publiceras nu i tidskriften Nature. Resultaten, som bygger på analyser av närmare 50 000 patienter, avslöjar 13 genetiska riskfaktorer med stark koppling till allvarlig sjukdom.

Förutom Joana Pereira vid sektionen för klinisk geriatrik, har ytterligare fyra personer utsetts till nya forskargruppsledare vid NVS under våren. Det är Debora Rizzuto, Weili Xu, Grégoria Kalpouzos och Amaia Calderon Larrañaga, samtliga från sektionen för Aging Research Center (ARC).

Med utvecklingen av effektivare behandling mot barncancer har fertilitetsbevarande insatser blivit rutin. Samtidigt har det funnits frågor om risker för återfall vid återtransplantation av äggstocksvävnad vid vissa cancersjukdomar. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet om en kvinna som väntar sitt andra barn, efter att som tonåring behandlats mot leukemi och varit infertil. Studien som publicerats i Haematologica kan få stor betydelse för många unga kvinnor och deras familjer.

I en nyligen publicerad reviewartikel i Nature Reviews Endocrinology sammanfattar forskare vid institutionen för Fysiologi och Farmakologi på KI var forskningsfältet står idag gällande orsaker bakom, och utveckling av, Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) samt hur epigenetiska processer kan bidra till utvecklingen av syndromet.

Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar. Det visar en stor registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Lancet Psychiatry.

I år delar Hjärnfonden ut 106 miljoner kronor i forskningsanslag. Karolinska Institutet tilldelas 42% av dessa och däribland finns sju forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) som mottagare.

Professor Per Svenningsson vid Karolinska Institutet erhåller medel för ett femårigt forskningsprojekt på 38 miljoner kronor från Nordstjernan Holding AB och Axel Johnson Gruppen. Satsningen går till fundamental forskning kring uppkomsten av Parkinsons sjukdom samt till kliniknära studier för att skräddarsy behandling nu och bromsa sjukdomsförloppet i framtiden.

Forskare vid Karolinska Institutet publicerar nya rön i tidskriften Cancer Discovery som visar hur aktiveringen av proteinet p53 ökar immunsystemets förmåga att bekämpa tumörer. Resultaten kan få betydelse för utvecklingen av nya kombinationsbehandlingar som ger fler cancerpatienter tillgång till immunterapi.

Ny översiktsartikel genomlyser beredskapen inför implementering av genomik-baserad precisionsmedicin vid komplexa sjukdomar. Det omfattande arbetet har letts av forskare vid Karolinska Institutet och Lunds Universitet och har genomförts tillsammans med ett 30-tal forskare över hela Sverige. Resultatet publiceras nu i Journal of Internal Medicine, JIM.

Årets Almedalsvecka genomförs i huvudsak digitalt under fyra dagar. Från Karolinska Institutet deltar personer i flera seminarier, föreläsningar och paneldebatter 5–7 juli. Här är hela listan på evenemang där KI deltar.

Försöken att skapa konstgjord spindeltråd fortskrider. Svenska forskare tror att en tillräckligt stark tråd kan finnas inom en överskådlig framtid. Konstgjord spindeltråd är tillverkad av samma slags protein som spindlarna har i bakkroppen och kan användas för extra slitstarka textilier, men också vid till exempel nervkirurgi. Lyssna på vad Anna Rising vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, säger i en intervju med SVT Nyheter.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med ett brittiskt forskarlag identifierat en möjlig bidragande orsak till den svårbehandlade smärtsjukdomen fibromyalgi. I en studie på möss och mänsklig vävnad fann forskarna att fibromyalgipatienternas antikroppar spelade en viktig roll för utvecklingen av sjukdomssymtom. Resultaten, som publicerats i tidskriften Journal of Clinical Investigation, kan bana väg för utveckling av nya behandlingsstrategier.

Från den 1 juli tar KI:s rektor Ole Petter Ottersen över ordförandeskapet för Stockholm trio, en universitetsallians med syfte att skapa bättre förutsättningar för närmare samarbeten inom forskning, utbildning och samverkan.

Grattis till alla er, som sammanlagt delar på 7 650 000 kr!

Grattis till forskarna vid BioNut som mottagit projektbidrag från CIMED för 2022-2024. Totalt 4,5 miljoner SEK har tilldelats BioNut.

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning friar KI-professor Jonas F Ludvigsson från anklagelser om fusk i samband med forskning om covid-19 och barn. Anmälningarna till nämnden gällde främst att Ludvigsson skulle ha dolt överdödlighet bland barn under pandemins inledning, något nämnden konstaterar inte är korrekt.

Den 22 juni besökte H.E. Lettlands president Egils Levits med delegation Karolinska Institutet. Besöket på gjordes i samband med ett officiellt tvådagarsbesök i Sverige.

Vi gratulerar dessa duktiga forskare vid MedH och Campus Flemingsberg som mottagit projektbidrag samt flertalet forskarmånader under perioden 2022-2024.

Andrea Carmine Belin, forskare vid institutionen för neurovetenskap, har valts in i International Headache Society:s (IHS) styrelse under en tvåårsperiod (2021-2023), vilket också kommer att tillkännages i samband med medlemmarnas Årsmötet den 9 september 2021.

Vi gratulerar dessa duktiga forskare som mottagit projektbidrag från CIMED. Totalt 10,6 miljoner har tilldelats CLINTEC, samt även flertalet forskarmånader under perioden.

Ullakarin Nyberg är överläkare vid Norra Stockholms Psykiatri och suicidforskare vid Karolinska Institutet. I dag jobbar hon heltid med suicidprevention och stöd efter suicid. Ullakarin Nyberg är också en mycket uppskattad föreläsare och författare och har en egen podd, Inferno podcast. Den 17 augusti sommarpratar hon i Sommar i P1.

Tack vare många års grundforskning om den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom kan nu en del svårt sjuka barn bli friska. I en studie publicerad i tidskriften Journal of Clinical Oncology skriver forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att så kallade ALK-hämmare bör testas vid behandling av barn med högriskneuroblastom. Detta efter att en kartläggning visat att barn med mutationer i ALK-genen har sämre prognos.

Forskare vid Karolinska Institutet har analyserat och i detalj beskrivit de immunceller som finns i gallgången hos människor. Resultaten kan bana väg för nya behandlingsstrategier mot sjukdomar i gallvägarna, som ofta involverar immunologiska processer. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.

Karolinska Institutet tilldelas 53 630 120 kronor i anslag från Hjärnfonden. Det är totalt 38 projekt som tar emot forskningsstöd från den ideella insamlingsstiftelsen.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en teknik för kostnadseffektiv övervakning av global spridning av nya sars-cov-2-varianter. Tekniken presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Forskare vid Karolinska Institutet beskriver sambandet mellan smittämnen och demens i en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Cellular Neuroscience.

Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) tilldelas 9,8 miljoner kronor i anslag från Hjärnfonden. Det är sammanlagt 5 projekt vid institutionen som tar emot forskningsstöd från den ideella insamlingsstiftelsen.

Under våren har två avhandlingar publicerats vid institutionen LIME på KI. Den ena om att i förväg reflektera över döden och samtala om dessa frågor. Den andra handlar om att med hjälp av olika konstnärliga aktiviteter skapa möjligheter för möten mellan barn och äldre, men också stödja engagemang kring frågor som rör döden.