Nyhetsarkiv

I en nyligen publicerad översiktsartikel i tidskriften Biomarker Research diskuterar Joanna Zawacka, docent vid institutionen för onkologi-patologi, vår nuvarande förståelse av p53-biologi i myelodysplastiskt syndrom (MDS) och akut myeloisk leukemi (AML).

Forskare från Karolinska Institutet, AstraZeneca, Würzburgs universitet, Science for Life Laboratories och Uppsala universitet har upptäckt att oxidativ stress vid hjärtsvikt är könsberoende och att hjärtan hos mushonor har ett starkare naturligt skydd mot oxidativ skada. Studien kan skapa nya möjligheter för precisionsmedicin, och kan förklara varför tidigare omfattande försök att använda antioxidanter för att behandla hjärtsvikt och hjärt-kärlsjukdomar har misslyckats.

En mobilapp som använder artificiell intelligens, AI, för att analysera bilder av misstänkta hudförändringar kan med mycket stor precision diagnosticera melanom. Det visar en studie ledd från Linköpings universitet där appen har provats på vårdcentraler. Resultaten har publicerats i tidskriften British Journal of Dermatology.

Uppföljning och behandling av barn med cancer förbättras avsevärt då även medfödda genetiska orsaker utreds visar en ny svensk studie. Resultaten från forskningsstudien med ett 50-tal forskare och kliniker från hela Sverige har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe.

De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete där Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet deltar. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft. Men det är fortfarande många som utsätts för luftföroreningar som överskrider Världshälsoorganisationens rekommendationer.

Projektet "En hälsosam skolstart" är ett familjestödsprogram som utvecklats av forskargruppen Community Nutrition and Physical Activity vid Institutionen för global folkhälsa. Programmet syftar till att erbjuda en anpassad metod för elevhälsa och lärare, att ge stöd till barnfamiljer med hälsosamma levnadsvanor. Programmet har mottagits positivt av politikerna i Region Stockholm, som nu har avsatt medel i budgeten för ytterligare spridning i områden med högre hälsobehov.

Sverige och USA har sedan tidigare ett gott samarbete inom området cancervård och forskning, och nu stärks det ytterligare genom ett bilateralt samarbetsavtal. Syftet är att främja ländernas utbyte med varandra inom såväl cancerforskning som implementeringen av forskningen inom cancervården, där både prevention och ökad livskvalitet innefattas.

Olof Akre, professor vid Karolinska Institutet och verksamhetschef vid Tema Cancer, blir ny direktör för Forskning, Utbildning och Utveckling, FoUU, på Karolinska Universitetssjukhuset. Han efterträder Annika Tibell som går i pension.

En omfattande registerstudie från Karolinska Institutet visar att barn till kvinnor som lidit av posttraumatiskt stressyndrom (ptsd) under graviditeten har närmare dubbelt så hög sannolikhet att få diagnosen adhd senare i livet. Studien har publicerats i tidskriften European Psychiatry.

Torsdagen den 14 mars arrangerades det fjärde policy labet i ordningen sedan starten i oktober 2023. Deltagarna fick följa med på den resa en statlig utredning tar, samt diskutera när och hur det passar bäst att man som forskare kommer med inspel. Det blev en lärorik stund där alla fick möjlighet att dela med sig av erfarenheter, ställa frågor och dra nytta av kompetens inom området, från både inom och utanför KI.

Årets AI-svensk 2023 känner inget behov av att befinna sig i forskningens centrum. Ändå är det just där han befinner sig. Ortopeden och forskaren Max Gordon var tidig med att ta hjälp av artificiell intelligens. Nu vill alla andra veta hur man gör.

Förbättrad blodsockerkontroll i diabetes skyddar äggcellerna men inte moderkakan och fostermiljön, enligt forskare från Karolinska Institutet. Deras nya fynd som nu publiceras i EMBO Reports som omslagsartikeln baseras på studier av svensk registerdata, djurmodeller och mänskliga prover.

Efter att ägget har blivit befruktat av en spermie stramas det omgivande ägghöljet åt, vilket mekaniskt förhindrar att ytterligare spermier tar sig in och att embryot dör. Det visar forskning från bland annat Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Cell. Studien förklarar även hur mutationer i ägghöljets proteiner kan ligga bakom kvinnlig infertilitet och kan på sikt leda till nya preventivmedel.

I förra veckan var det dags för universitetsledningen att besöka CNS på sin turné för att träffa alla KI:s institutioner.

Njurfonden delar ut över 7 miljoner kronor till forskning om njursjukdomar. Det är den största summan sedan fonden instiftades och tilldelas 40 forskare, varav 19 är verksamma vid Karolinska Institutet. Bidragen går till forskning som rör kronisk njursjukdom, dialys och transplantation.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Brain, avslöjar en koppling mellan proteinet DEK och tidiga neuronala förändringar vid Alzheimers sjukdom. Forskarna fann att lägre DEK-nivåer i sårbara neuroner leder till ändrad neuronal aktivitet och ackumulering av Tau-protein, vilket ger insikter i Alzheimers sjukdoms patologi i tidigt skede och potentiella terapeutiska mål.

Konstantinos Meletis vid Karolinska Institutet har tilldelats ett pris från Arvid Carlsson-fonden för sitt framstående arbete inom neuropsykiatriska sjukdomar.

Forskningen som försökt att kartlägga de genetiska skillnaderna mellan moderna människan och dess arkaiska släktingar: Neandertalaren och denisovanen.

De senaste åren har behandlingslandskapet för solida tumörer genomgått en märkbar förändring. Med de nya cancerbehandlingarna ser framtiden ljusare ut för många unga cancerpatienter, då blir fertilitetsfrågor och framtida familjebildning en viktig aspekt. Sex specialister inom onkologi och fertilitet vid institutionen för onkologi-patologi krokar arm för att sammanställa kunskap och rekommendationer i denna viktiga fråga.

Längd- och viktkurvor har länge använts inom vården för att följa barn och ungdomars utveckling. I en artikel i The Lancet presenteras nu ett nytt webbverktyg som gör det möjligt att på ett liknande sätt följa utvecklingen för ett av kroppens mest vitala organ – lungorna. Lung Function Tracker är resultatet av ett internationellt samarbete mellan forskare på bland annat KI, Universitetet i Barcelona, Spanien, London Imperial College, Storbritannien, och Universitetet i Melbourne, Australien.

Forskare från Karolinska Institutet har visat att det finns ett samband mellan medicinering mot adhd och minskad risk för att dö i förtid. Risken för dödsfall av onaturliga orsaker, som olyckor och överdoseringar, kan minska med en fjärdedel, enligt den nya studien publicerad i JAMA.

KI-forskaren Laura Baranello har tilldelats det prestigefyllda ERC Consolidator Grant för sin forskning som syftar till att förstå samspelet mellan det cancerdrivande proteinet MYC och topoisomeras-enzymer. Målet är att kunna identifiera läkemedel för en mer målinriktad cancerbehandling med färre biverkningar. Laura Baranellos projekt MYCinTOPshape har tilldelats cirka 2 miljoner euro och kommer att pågå i fem år.

Forskare vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), Magnus Tobiasson och Eva Hellström-Lindberg har tillsammans med forskare i Nordiska MDS-gruppen utvecklat en metod som gör det möjligt att tidigt upptäcka återfall av blodcancersjukdomen myelodysplastiskt syndrom efter genomgången stamcellstransplantation. Metoden gör det möjligt att sätta in tidig behandling och på så vis förhoppningsvis motverka återfall. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Clinical Oncology.

Pradeepa Pushparaj skrev sin avhandling vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet. Hon tilldelas Sven Gards stipendium för bästa avhandling i virologi år 2023.

Vid docenturnämndens sammanträde den 24 februari 2024 beslutade nämnden att anta Rebecka Ahl Hulme som docent i kirurgi.

Om man tycker det är tråkigt att städa kan man tänka på det som en slags motion. Men stämmer det verkligen? Anna-Karin Welmer, lektor i fysioterapi, svarar.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att immunceller i levern reagerar på höga kolesterolnivåer i blodet och äter upp överflödigt kolesterol som annars kan orsaka skador på blodkärlen. Resultaten, som publicerats i Nature Cardiovascular Research, tyder på att kroppens reaktion vid uppkomsten av åderförkalkning startar i levern.

Småsnuskigt eller städdille – vad är bäst för hälsan? Helt klart är att det i vårdmiljön kan vara livsavgörande att hålla rent så att inte farliga bakterier sprids. Här intervjuas forskarna som tar städning på rent allvar.

Professor Margareta "Meta" Blombäck, en av pionjärerna inom hemostas -och trombosområdet, avled stilla den 7 mars 2024 i Stockholm i en ålder av 98 år.

Professor emeritus Lennart Levi har avlidit i en ålder av 93 år. Han sörjs närmast av hustrun Inger och sönerna Richard och Ragnar med familjer. Töres Theorell och Jan Palmblad, båda professorer emeriti vid Karolinska Institutet, skriver här ett minnesord över Sveriges första professor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin.

En stor internationell forskningsstudie, COSMOS, initierad av Karolinska Institutet och Imperial College London, Storbritannien, har studerat över 250 000 mobiltelefonanvändare för att undersöka om de som använder mobiltelefon mycket och under lång tid har en högre risk för hjärntumör än andra. Studien, publicerad i Environment International, fann inte något samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risken för hjärntumör.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar hur östrogen skyddar mot fettlever, en sjukdom som ökat dramatiskt under den pågående fetmaepidemin. Studien som publicerats i Molecular Systems Biology visar hur ett nytt läkemedel under utveckling skulle kunna bli en framtida behandling mot fettlever och levercancer.

Genom en ny utlysningsform finansierar Barncancerfonden två forskningsprogram som ska titta på olika typer av oönskade biverkningar av framför allt cytostatikabehandling. Precisionsmedicin och de möjligheter som utvecklingen av biomarkörer innebär är gemensamt för de båda programmen som leds av KI-forskarna Susanna Ranta respektive Kenny Rodriguez-Wallberg och som nu delar på 19 miljoner kronor under fyra år.

Emma Eliasson, postdoktor vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), medverkar i Springer Nature Communities för att berätta om POTION – Promoting Social Interaction through Emotional Body Odours. Forskningsprojektets syfte är att undersöka om kemosignaler (kemiska signaler som finns naturligt i mänsklig svett) i kombination med en mindfulness-behandling kan dämpa social ångest.

En forskargrupp har undersökt sambanden mellan övergrepp i barndomen och risken för psykisk ohälsa senare i livet, enligt en studie i JAMA Psychiatry. Forskarna från Karolinska Institutet och Islands universitet kan visa att risken för utsatta barn att drabbas av psykisk ohälsa senare delvis kan förklaras av faktorer som delas av familjemedlemmarna, som genetik och miljö.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att spindlar har ett speciellt knep för att göra sin spindeltråd stark. De använder en naturlig biokompatibel molekylär förstärkare. Genom att använda samma hemlighet kan forskarna skapa biomimetiska (naturhärmande) spindelsilkesfibrer på ett icke-toxiskt sätt.

Drottning Silvia närvarade vid certifieringen som ägde rum på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge den 22 februari. Certifieringen var möjlig tack vare att alla 180 anställda vid enheten genomgått utbildning i demensvård (Silviautbildningen).

Hösten 2024 startar "Lyssna på unga", en kurs som riktar sig till vuxna som arbetar med unga och som vill bidra till att förbättra ungas psykiska hälsa genom att lyssna och uppmärksamma deras förmågor och styrkor. Kursen bygger på den evidensbaserade utbildningen Youth Aware of Mental health (YAM).

Går du i tankar om att ansöka om utbytesstudier under tiden du läser ett program på KI, men vet inte riktigt var du ska börja? Låt dig inspireras av en nuvarande utbytesstudent och få svar på några av de vanligaste frågorna.

Karolinska Institutet har beslutat att utse Ashley Moffett, professor emerita vid University of Cambridge, Storbritannien, och Hjärnfondens ordförande Peter Thelin till hedersdoktorer för storartade insatser för vetenskapen respektive för KI. Den formella ceremonin sker i samband med promovering i Stockholms stadshus den 26 april.

Institutionen för molekylär medicin och kirurgi och fakulteten för medicinska vetenskaper vid Universitetet i Kragujevac i Serbien har nu formaliserat ett flerårigt samarbete genom att underteckna ett Memorandum of Understanding.

Umeå-professorn Oliver Billker tilldelas Medicine Doktor Axel Hirsch pris för sina enastående forskningsinsatser inom malariaområdet.

Personer med typ 2-diabetes har en ökad risk för stroke och ett försämrat utfall efter att ha drabbats av stroke. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att utfallet efter stroke är avsevärt förbättrat hos möss med fetma och typ 2-diabetes som har behandlats med SGLT-2-hämmare (diabetesläkemedel). Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cardiovascular Diabetology och kan ha klinisk relevans för strokerehabilitering vid typ 2-diabetes.

I en studie publicerad i Nature Communications har KI-forskare avslöjat en fascinerande upptäckt som kan vara viktig vid cancerbehandlingar. Denna nya insikt handlar om c-MYC, en proteinkomponent som är central för cancerutveckling.

I en studie har forskare från Karolinska Institutet och Uppsala Universitet gjort den hittills största sammanställningen av kognitiva testresultat hos individer med nydebuterad psykossjukdom.

Under hösten 2024 kommer en uppdaterad utgåva av boken "Essential Guide to Blood Coagulation". Den första upplagan av boken gavs ut på svenska 1997. Sedan 2010 har boken getts ut på engelska och den har blivit en uppskattad källa till snabb information om koagulationstillstånd, utredning och behandling. Nu förnyas boken då nya utrednings- och behandlingsmöjligheter har tillkommit.

Karolinska Institutet ska vara en motor i att realisera Sveriges potential inom life science. Som ett viktigt led i den strävan har professor Anna Martling utsetts till scientific director life science på KI. Anna Martling har under de senaste tre åren lett KI:s arbete med implementering av precisionsmedicin i vården. Det uppdraget vidgas nu till att omfatta KI:s övergripande arbete inom life science.

Forskningstema Barn och Kvinnor har flyttat från forskningsbyggnaden BioClinicum till nya lokaler i Biomedicum.

Amaia Calderón-Larrañaga har tilldelats SFOepi consolidator bridging grant för projektet "Multimorbidity and kidney function in old age: longitudinal trajectories and synergistic effects" ("Multisjuklighet och njurfunktion bland äldre: longitudinell utveckling och synergistiska effekter"). Det beviljade beloppet är 3 600 000 SEK för perioden 2023-2025.

Regeringen har fattat beslut om att från och med den 1 februari 2024 utse Sophia Hober till ordförande för KI:s konsistorium. Hon ersätter Göran Stiernstedt som blir ordförande för Karolinska Universitetssjukhusets styrelse.