Precisionsmedicinskt framsteg för behandling av akut myeloisk leukemi
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har studerat effekten av att lägga till ett beprövat läkemedel som ett målriktat medikament vid behandling av akut myeloisk leukemi (AML). Resultaten tyder på att hydroxyurea kan göra behandlingen mer effektiv till relativt låg kostnad. Resultaten, som publicerats i tidskriften Journal of Internal Medicine, skulle i framtiden kunna få stor betydelse för effektiv cancerbehandling även i låginkomstländer.
Akut myeloisk leukemi (AML) är en aggressiv blodcancer med hög mortalitet som drabbar omkring 350 personer årligen i Sverige. Över 70 procent av patienterna dör inom fem år efter att ha insjuknat. En orsak till den höga mortaliteten är att cellgiftbehandlingen ofta har otillräcklig effekt, vilket leder till att sjukdomen efter en tid återkommer.
Proteinet (SAMHD1) i leukemicellen har visat sig vara en resistensfaktor för läkemedlet cytarabin, som bland annat används för att behandla AML. Enligt resultatet av ett translationellt forskningsprojekt med forskare från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset kan läkemedlet hydroxyurea, som hämmar tillväxten av cancerceller, blockera SAMHD1 och på så sätt göra cellgiftbehandlingen med cytarabin effektivare.
Mer cellgift i leukemiceller
Resultaten bygger på en studie med nio patienter med AML där hydroxyurea lades till standardbehandlingen i syfte att förstärka effekten av cytarabin. Studien genomfördes mellan oktober 2020 och mars 2021.
– Resultaten från vår studie är mycket lovande. Samtliga patienter har svarat utmärkt på behandlingen och tillägget av hydroxyurea har varit väl tolererat. Vi har också kunnat visa i labbet att kombinationen gav en högre koncentration av aktiv cellgift inuti leukemicellerna och att leukemicellerna dödades mer effektivt, säger studiens försteförfattare Martin Jädersten, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, och överläkare på hematologen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
Det kan ta över 15 år att utveckla ett nytt läkemedel och det är inte heller ovanligt att livslängden för ett läkemedel är kortare än 15 år. I detta fall har forskarna kunnat gå från upptäckt till publicerad klinisk studie på fem år.
– Hydroxyurea har tidigare använts vid leukemi som en dämpande behandling men vi använder den nu i ett nytt syfte - som en modern precisionsmedicin. Tack vare att vi kan återanvända ett redan existerande och beprövat läkemedel kommer tilläggskostnaden per patient att vara ett par hundra kronor, alltså i klass som ett paket huvudvärkstabletter. Det gör behandlingen också tillgänglig i mindre resursstarka länder världen över, säger studiens sisteförfattare Nikolas Herold, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och barnläkare på barnonkologen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna.
Den nu publicerade studien är ett exempel på translationell forskning, där det kliniska problemet av behandlingssvikt tas till laboratoriet och orsaken kartläggs. I nästa steg utvecklas strategier för att upphäva denna resistens och studera effekten i kliniska studier. Nu väntar ytterligare studier för att utvärdera om tillägg av hydroxyurea kan bli del av standardbehandling mot AML.
Forskningen finansierades av Centrum för innovativ medicin, Barncancerfonden, Knut and Alice Wallenberg Stiftelse, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Jeanssons Stiftelser, Märta och Gunnar V Philipsons Stiftelse, Region Stockholm, Sjöbergstiftelsen, Radiumhemmets Forskningsfonder och Svenska Läkaresällskapet. Två av forskarna är anställda vid organisationer utan koppling till detta arbete. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Nyhetsartikeln är baserad på ett pressmeddelande från Karolinska Universitetssjukhuset.
Publikation
”Targeting SAMHD1 with Hydroxyurea in First-line Cytarabine-based Therapy of Newly Diagnosed Acute Myeloid Leukaemia: Results from the HEAT-AML Trial”. Martin Jädersten, Ingrid Lilienthal, Nikolaos Tsesmetzis, Magda Lourda, Sofia Bengtzén, Anna Bohlin, Cornelia Arnroth, Tom Erkers, Brinton Seashore-Ludlow, Géraldine Giraud, Giti Shah Barkhordar, Sijia Tao, Linda Fogelstrand, Leonie Saft, Päivi Östling, Raymond F Schinazi, Baek Kim, Torsten Schaller, Gunnar Juliusson, Stefan Deneberg, Sören Lehmann, Georgios Z Rassidakis, Martin Höglund, Jan-Inge Henter, Nikolas Herold. Journal of Internal Medicine, online 7 augusti 2022, doi: 10.1111/joim.13553.