Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ger 175 miljoner kronor till forskning vid Karolinska Institutet
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har beslutat om finansiering till sex forskningsprojekt vid Karolinska Institutet. Stiftelsen ger sammanlagt 174,9 miljoner kronor till forskning om förändringar i hjärnans nervceller, hur felaktig reglering av genomet kan leda till sjukdomar som cancer, nya behandlingsformer mot hudcancer, ämnesomsättningssjukdomar i hjärnan, hjärt- kärlsjukdom och forskning kring ärftlig blodfettsrubbning.
Hur celler ska fungera normalt i en åldrande hjärna
Professor Thomas Perlmann och hans forskargrupp vid institutionen för cell- och molekylärbiologi beviljas tillsammans med samarbetspartners 40,4 miljoner kronor för att under fem år studera hur mogna nervceller bibehåller sina specifika specialiserade egenskaper så att de kan fungera normalt i den vuxna hjärnan.
- Vi ska särskilt studera så kallade dopaminceller, som förstörs vid Parkinsons sjukdom. Dopaminceller i den normala och Parkinsonsjuka hjärnan analyseras så att vi i detalj kan förstå de genregleringsmekanismer som är viktiga för att dessa celler ska fungera normalt även i en åldrande hjärna, säger Thomas Perlmann. Ett viktigt mål är att också förstå hur förändringar i genregleringsmekanismer bidrar till sjukdomar, och hur de ska kunna motverkas i framtida kliniska behandling.
Kartläggning av hur de mänskliga genuttrycken styrs
Professor Jussi Taipale vid institutionen för biovetenskaper och näringslära får 38,9 miljoner kronor för att under fem år kartlägga den egulatoriska kod i DNA-strängen som styr genuttryck. Resultaten kommer att leda till en ökad förståelse för det maskineri som styr när och var gener uttrycks, men också bredda kunskapen om de mekanismer som leder till sjukdomar som cancer, diabetes och hjärt- kärlsjukdomar.
- Det huvudsakliga syftet med forskningsprojektet är knäcka den regulatoriska koden så att vi kan läsa och förstå det mänskliga genomet, säger Jussi Taipale. Utifrån data som generats genom högteknologiska och dataintensiva analyser ska vi ta reda på hur genuttrycken styrs. När vi vet det blir nästa steg att skapa en modell för hur kombinationer av olika faktorer reglerar genuttryck i normala celler och i till exempel cancerceller.
Effektivare behandling mot hudcancer
Professor Lars-Gunnar Larsson vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi får 33,6 miljoner kronor för ett femårigt forskningsprojekt som syftar till att finna förbättrad behandling mot avancerat melanom. Det är en av de tumörsjukdomar som ökar snabbast och den form av hudcancer som skördar flest människoliv. Över 2 800 nya fall diagnosticeras varje år i Sverige, och 500 personer avlider av sjukdomen.
- Det verkar som att långt gångna metastaserande cancersjukdomar blir resistenta också mot målinriktade och immunstimulerande behandlingar mot melanom. Därför behövs nya strategier för att besegra dessa cancerformer, säger Lars-Gunnar Larsson.
- En av kroppens viktigaste försvarsmekanismer mot cancer är senescens, som innebär att cellen permanent slutar dela sig. Senescensbehanding är ett nytt kommande fält inom tumörbiologin och vi vill undersöka om senescensterapi tillsammans med immunterapi ger en samverkanseffekt som kan förbättra behandlingen mot avancerat melanom.
Ny behandling mot ämnesomsättningssjukdomar i hjärnan
Professor Anna Wedell har beviljats ett forskningsanslag på 26,4 miljoner kronor för ett femårigt projekt som ska studera ämnesomsättningssjukdomar som drabbar hjärnan. Ämnesomsättningssjukdomar orsakas av störningar i kroppens kemiska processer. Hjärnan är oerhört känsligt för dessa störningar och de flesta ämnesomsättningssjukdomarna medför hjärnskador om behandling inte sätts in tidigt. Vanliga symptom är utvecklingsförsening, epilepsi eller akuta kristillstånd som kan leda till tidig död. Sjukdomarna är potentiellt behandlingsbara, men för att det ska vara möjligt att utveckla ny behandling krävs detaljerade kunskaper om sjukdomsmekanismer.
- Vi har hittills upptäckt två helt nya ämnesomsättningssjukdomar, som lett till principiellt ny kunskap om hjärnans ämnesomsättning, säger Anna Wedell. Nu ska vi föra samman fyra forskargrupper som tillsammans har unika möjligheter att på djupet studera nya sjukdomsmekanismer hos patienter med ämnesomsättningssjukdomar som drabbar hjärnan. Målet är att utveckla ny behandling för denna stora grupp sjukdomar.
Självläkande hjärtan efter infarkt
Professor Kenneth Chien, institutionen för cell och molekylärbiologi erhåller ett treårigt anslag på totalt 24,7 miljoner kronor för fyra forskningsprojekt kring orsaker och behandling av hjärt- kärlsjukdom. Det är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden och står i Sverige för cirka 40 procent av alla dödsfall. Forskningen ska bland annat ta fram ett "molekylärt uppslagsverk" över hur olika mänskliga hjärtceller är uppbyggda, med syfte att kartlägga de ärftliga faktorer som leder till hjärt- kärlsjukdom. Ett annat projekt är att ta framgångsrika försök med syntetiskt mRNA på möss vidare till försök på människa.
- I försök på möss har vi fått hjärtats muskelceller att uttrycka en viss tillväxtfaktor som får hjärtats stamceller att bilda nya blodkärl så att hjärtan kunnat läka sig själva efter en hjärtinfarkt. Vi tror att det är möjligt att använda hjärtat som en fabrik för att producera tillväxtfaktorer för en specifik grupp av stamceller, och det tyder på att nya hjärtdelar kan bildas utan att man tillför några nya celler till hjärtat, säger Kenneth Chien.
Kartläggning av de arvsanlag som styr förhöjda blodfetter
Förhöjningar av blodlipider (kolesterol och triglycerider) innebär en ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och tidig död. Sådana ärftliga sjukdomar, där hälften av barnen till en drabbad patient ärver anlaget beräknas förekomma i mer än två procent av befolkningen. I de flesta fall är orsaken okänd på molekylär nivå, något som är en förutsättning för optimal diagnostik och tidig behandling, inte minst hos symptomfria barn och vuxna.
- Ärftlig blodfettsrubbning är en vanlig orsak till att relativt unga människor drabbas av hjärt-kärlsjukdom, säger Bo Angelin. Det kräver tidig upptäckt och behandling, och genom vår forskning kommer diagnostik och terapi att förbättras för denna viktiga patientgrupp. Om vi kan identifiera nya sjukdomskopplade genförändringar kommer det också att leda till utveckling av nya läkemedel, till nytta för större patientgrupper med hög kardiovaskulär risk.