KI forskare får tvåårigt anslag från Hjärnfonden för projekt om Hortons huvudvärk
Stort grattis till Andrea Carmine Belin och Caroline Ran, från institutionen för neurovetenskap, som har fått Hjärnfondens forskningsanslag 2020 i två år för sitt projekt om Hortons huvudvärk, en neurovaskulär sjukdom som leder till extrem smärta och för vilken det i dagsläget saknas botemedel.
Vad är det för forskningsanslag ni fått?
– Vi har blivit tilldelade Hjärnfondens forskningsbidrag 2020 för vårt projekt "Genetisk screening av Hortons huvudvärk i relation till behandling och dygnsrytm", berättar Andrea Carmine Belin, som driver forskningsprojektet tillsammans med Caroline Ran.
Hjärnfonden stödjer varje år kvalificerad forskning om hjärnan och övriga nervsystemet samt sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hela nervsystemet. Forskningsbidraget delas ut två år och är på totalt 1 200 000 kronor.
Berätta lite kortfattat om projektet ni ska driva!
– Hortons huvudvärk är en neurovaskulär sjukdom som leder till extrem smärta och än idag saknas det botemedel. Sjukdomsmekanismerna är okända, men kopplingar har gjorts till både ärftlighet och dygnsrytm, förklarar Caroline Ran.
– Med hjälp av en unik biobank kommer vi främst kunna identifiera ärftliga markörer kopplade till Hortons huvudvärk, samt karakterisera den biologiska effekten av dessa genetiska markörer och dygnsrytm i förhållande till sjukdom, fortsätter hon.
– Vi kommer även att studera varför läkemedelsresponsen på tillgänglig behandling ser olika ut inom denna patientgrupp, säger hon.
Andrea Carmine Belins forskargrupp på institutionen för neurovetenskap driver projektet i samarbete med neurologer på Karolinska Universitetssjukhuset.
Vilken patientgrupp kommer gagnas av forskningen och hur?
– Det är främst patienter med primär huvudvärk med fokus på Hortons huvudvärk, säger Andrea Carmine Belin.
– Vår forskning möjliggör insikter i de bakomliggande sjukdomsmekanismerna, vilket i sin tur kan leda till identifiering av nya lämpliga läkemedel samt utveckling av nya och effektivare behandlingsstrategier baserade på individuella skillnader på gennivå, menar Andrea Carmine Belin.